En branschförening inom
Är du medlem i Kost & Näring? Logga in här! Logga in här!
bakgrundtest
Nyheter
Hem > Aktuellt > Måltidssituationen – En viktig möjlighet till delaktighet vid person-centrerad vård av äldre
dan-dumitriu-3w1XBUGj4ds-unsplash-text
Sommarläsning 2020

Måltidssituationen – En viktig möjlighet till delaktighet vid person-centrerad vård av äldre

2020-08-12
  1. Sommarläsning
  2. Äldreomsorg
Artikelförfattaren: Därför är ämnet viktigt

Måltiderna är dagens ljusglimtar för många äldre på äldreboenden. De är viktiga ur många aspekter. Artikeln visar att vi kan göra mer för att optimera dem.

Att vi har inflytande över vilken mat vi äter, när vi äter den, hur mycket vi vill äta eller vem vi äter tillsammans med, är något vi tar för givet. Är det rimligt att anse att denna frihet abrupt ska inskränkas när vi blir äldre och flyttar till ett äldreboende?  

För att ta reda på mer om, i vilken grad äldre människor på äldreboende är aktivt delaktiga i sin måltidssituation, utförde norska professorer en kvantitativ tvärsnittsstudie där över 200 äldre lät sig intervjuas med hjälp av ett intervjufrågeformulär. Deltagarna i studien visade god kognitiv förmåga och var pigga nog att svara på frågor. 

Undernäring är enligt författarna vanligt förekommande bland äldre som bor på äldreboende och nutrition ett ofta negligerat område inom vården. Okunskap hos vårdpersonal kan leda till en bristfällig uppföljning av äldres nutritionsstatus, vilket är ett viktigt verktyg i processen mot en eventuell förändring av rutiner kring måltidsservicen på vårdboenden för äldre.   

Endast 40% svarade att de hade möjlighet att få mat utöver de ordinarie måltiderna

Resultatet från intervjustudien visade att samtliga tillfrågade tillkännagav att de aldrig var delaktiga i planeringen av måltiderna. Författarna skriver att en meny som är baserad på de boendes egna önskemål har visat sig kunna öka graden av nöjdhet och livskvalité hos äldre. Att erbjuda fler valmöjligheter i menyn, stödja oberoende och självständighet, visa respekt och stimulera till social interaktion är viktiga aspekter i en personcentrerad vård. Känslan av självständighet påverkar ofta aptiten med en positiv inverkan på äldres nutritionsstatus som följd. Bra mat symboliserar välstånd och kan väcka positiva minnen från lyckliga stunder till liv. 

90% av de äldre svarade att de aldrig deltog i några matförberedelser, dukning, avdukning eller diskning. 28% av dem uttryckte dessutom att de inte visste att de kunde hjälpa till, att det var accepterat. Personalens attityd till de äldres förmåga att hjälpa till spelar en stor roll. I vissa fall finns en skillnad i attityd mellan de boende och personalen, där de boende är villiga att delta i sysslor för att undvika passivitet, medan personalen tror att de hellre vill bli uppassade och omhändertagna. Är det den ofta dåliga hälsan hos de boende, eller den passiviserande miljön på boendet, som resulterar i att den äldre ofta saknar känslan av kontroll över måltidssituationen? 

Endast 40% svarade att de hade möjlighet att få mat utöver de ordinarie måltiderna. I gruppen äldre som intervjuades hade 30,7% ett BMI på 21 eller lägre, vilket kan innebära en risk för malnutrition. Författarna refererar till tidigare studier som har visat att det ofta för långa uppehållet mellan måltiderna kan minska, om de boende själva får välja när de vill äta. Tillgång till eget kylskåp har visat sig vara positivt för att stimulera till ett ökat matintag.  

En av tio svarade att de kunde välja vem de ville äta tillsammans med. Den gemensamma måltiden kan för vissa äldre upplevas som något som måste uthärdas och det utan möjlighet att kunna välja vem man delar sin måltid med. Ofta har personalen mer tolerans gällande bristande bordsskick jämfört med de boende själva. Studien visade att de med sämre aptit i större utsträckning än övriga kunde bestämma vart de önskade inta sin måltid.  

Resultaten från studien indikerar att de äldres delaktighet i aktiviteter knutna till måltidssituationen var mycket begränsad på samtliga boenden. Vid personcentrerad vård bör de boende uppmuntras att delta i olika måltidsaktiviteter. För att införliva denna ambition behöver kompetensen och personaltätheten öka inom äldrevården. Ett bättre samarbete mellan vårdpersonal och kökspersonal, med ett större engagemang i matfrågorna från båda parter, skulle kunna göra en väsentlig skillnad. 

Lisa Edblom

Referens: 

Grøndahl, V.A. & Aagaard, H. (2016). Older people’s involvement in activities related to meals in nursing homes. International Journal of Older People Nursing 11, 204– 213. doi: 10.1111/opn.12111