En branschförening inom
Är du medlem i Kost & Näring? Logga in här! Logga in här!
bakgrundtest
Nyheter
Hem > Aktuellt > Är sjukhuspatienten verkligen nöjd, nöjd, nöjd?
dan-dumitriu-3w1XBUGj4ds-unsplash-text
Sommarläsning 2020

Är sjukhuspatienten verkligen nöjd, nöjd, nöjd?

2020-07-15
  1. Sommarläsning
  2. Sjukhus
Artikelförfattaren: Därför är ämnet viktigt

Enligt mig belyser artikeln ett relevant och väldigt viktigt ämne. På ett sjukhus är tempot högt och det kan vara lätt att glömma bort att det är mer än rätt medicinering och behandling som påverkar hur patienten mår. Det psykiska välmåendet är otroligt viktigt och måltiderna, tillsammans med servicen där omkring, har stor inverkan på detta.

Som patient på ett sjukhus kan tiden då det är dags att äta vara både det bästa på dagen, men också det värsta. Det kan, efter många stillaliggande timmar, vara en efterlängtad aktivitet. Likväl kan tung medicinering och svår sjukdom både minska aptit, förstöra smaksinnet och bara processen att faktiskt få i sig maten kan vara djupt ansträngande. Vad tycker egentligen patienterna om måltidsservice på sjukhusen? Hur nöjda är dom? 

A Systematic Review of Hospital Foodservice Patient Satisfaction Studies är en metaanalys publicerad i Journal of the academy of nutrition and dietetics vars syfte var just detta, att hämta och granska studier som studerat patienters nöjdhet med sjukhus måltidsservice. Artikeln, skriven av Dall’Oglio et al. inkluderar 31 studier utförda i Canada, USA, Italien, Schweiz, United Kingdom, Australien och Iran, publicerade mellan år 1988-2012. Studierna bygger på både kvalitativa och kvantitativa studier. Utförda genom intervjuer och/eller fokusgrupper, samt genom frågeformulär och enkäter. Majoriteten av studierna är utförda på vuxna. 

Vid jämförelse av patienter som fått göra en utvärdering både när de varit inskrivna på sjukhuset och efter de skrivits ut har svaren förändrats.

Något som snabbt konstateras i artikeln är att måltiderna och måltidsservice har stor påverkan på patientens intryck av sjukhusbesöket. Patientens nöjdhet beror inte bara på livsmedelskvalitén utan även hur, och var, maten serveras. Exempelvis så är nöjdheten bevisligen högre om maten som ska serveras presenteras muntligt av personalen och om den levereras in till rummet. När maten serveras är även en betydande faktor. Många har fasta måltidsmönster och vill gärna hålla sig till dessa, för att på något sätt efterlikna den vardag och rutiner man är vanligen har. 

Även om det inte är många som rakt av är missnöjda så ligger svårigheten i att få alla olika patienter, med olika behov och preferenser, nöjda med både när, hur och vad som serveras. 

Målet med maten på sjukhus är först och främst att den är näringsriktig och fördelaktig för patientens återhämtning och läkning, samt att ge förslag på näringsriktig mat utformad efter dennes behov. På samma gång vill man möta patientens personliga preferenser för att maten ska bli uppäten. 

Resultatet av de kvantitativa studier som utförts med hjälp av enkäter påverkas bevisligen av enkätens uppbyggnad samt längd. Många formulär har upp emot 40 frågor och svaren har då en tendens att inte bli speciellt utvecklade. Vidare visas att betyget tenderar att bli lägre då det lämnats plats för skriftligt svar. Detta tros bero på att det är dem med mer extrema åsikter som väljer att uttrycka dessa.  

Vid jämförelse av patienter som fått göra en utvärdering både när de varit inskrivna på sjukhuset och efter de skrivits ut har svaren förändrats. Efter utskrivning försämras betyget gällande nöjdhet. En förklaring till detta kan vara att patienter efter avslutad inskrivning känner sig mer fria att kunna uttrycka vad de verkligen känner, utan att vara rädda för att det ska påverka deras besök eller vård. Respondenten kan även svara på ett visst sätt för att göra utredaren nöjd. Denna möjliga “snedvridning” anses vara en begränsning i studierna. Med anledning av detta anses det finnas behov av ytterligare forskning på patienter även efter avslutad vård. Detta för att säkerställa om det är så att, och isåfall varför, man väljer att ändra sina åsikter. 

Ytterligare en begränsning finns i att de studier som artikeln bygger på till majoritet utförts på vuxna. Detta innebär att det finns väldigt lite data inom ämnet på barn. Från den data som i dagsläget finns kan man konstatera att de barn med mindre allvarliga sjukdomar, som har lite större kontroll över vad de kan äta, är mer nöjda. 

Nelly Carlsson 

Referens

Dall’Oglio, Immacolata, MSN, RN, Nicolò, R., RD, Di Ciommo, Vincenzo, MD, MSc, Bianchi, Natalia, MSN, RN, Ciliento, Gaetano, MSN, RN, Gawronski, Orsola, MSN, RN, . . . Raponi, M., MD. (2015). A systematic review of hospital foodservice patient satisfaction studies.Journal of the Academy of Nutrition and Dietetics, 115(4), 567-584. doi:10.1016/j.jand.2014.11.013