En branschförening inom
Är du medlem i Kost & Näring? Logga in här! Logga in här!
bakgrundtest
Nyheter
Hem > Aktuellt > 1,3 miljarder ton mat slängs varje år!
dan-dumitriu-3w1XBUGj4ds-unsplash-text
Sommarläsning 2020

1,3 miljarder ton mat slängs varje år!

2020-07-01
  1. Hållbarhet
  2. Sommarläsning 2020
Artikelförfattaren: Därför är ämnet viktigt

Ämnet är viktigt för att det rör alla, såväl enskild individ som företag. Det är viktigt att alla längs produktion- och konsumtionskedjan tar sitt ansvar för att bidra till en bättre omvärld. Inte enbart ur ett hållbarhetsperspektiv, där miljön är en viktig aspekt, utan även bidra till att ingen människa ska behöva gå hungrig. Ett självklart ansvar enligt mig, där ingen del av maten ska gå till spillo.

Behövs bredare kunskap om matavfallshantering inom livsmedelssektorn, eller är det bristen på engagemang hos oss konsumenter som bidrar till det massiva matsvinnet?

Livsmedelsbranschen blir alltmer medveten om både den ekonomiska och sociala betydelsen av avfallshantering, trots detta blundar många för att sätta sig in i praktiken och vidta åtgärder. 2018 skrev Carlos C, et al. en artikel om just detta och vad som ligger till grund för ett sådant beteende. Här beskrivs utgången av artikeln.

I den vetenskapliga tidskriften International Journal of Integrated Waste Management, Science and Technology finns artikeln ”Food waste management innovations in the foodservice industry” skriven 2018 av Carlos Martin-Rios, et al. beskrivs att en betydande del av all den globala maten slängs och att detta inte enbart är dåligt ur ett hållbarhetsperspektiv utan även är ett hån mot de personer som tvingas leva med kronisk hunger. Vidare undersöktes innovationer inom avfallshantering som visade på stor variation i utbredning beroende på företagens ledning, kunskap, mål och åtgärder gällande åtaganden. Att matavfall slängs har inte alls fått den uppmärksamhet det förtjänar, och artikeln är ett steg på vägen till att inspirera och hjälpa utövare att bli mer medvetna om de faktorer som driver innovationer inom matavfallshantering. Detta är relevant för att få en bredare förståelse för hur ett förbättringsarbete kan utformas där en stor del av avfallet återanvänds eller återvinns.

Detaljhandeln står för en betydande mängd av matavfallen i livsmedelskedjan, dock står slutkonsumtion hos hushåll för så mycket som 40%

Studien baserades på data som samlats in som en del av en större tvärsnittsstudie (som ger en bild av en population vid en viss tidpunkt) med innovativa metoder i flertalet livsmedelsföretag. Studien bygger således på kvalitativa data (tolkande samhällsvetenskaplig forskning) som samlats in från semistrukturerade intervjuer gjorda på olika matleverantörer i Schweiz. Anledningen till att fokus låg på just Schweiz var för att det var ett av de länder i Europa vars utveckling när det kommer till avfallshantering och generell återvinningskännedom var bred.

Matavfall kan delas in i kategorierna undvikbar (mat som vid något tillfälle hade kunnat ätas), delvis undvikbar (som kan ätas i vissa fall, ex. potatisskal) eller oundviklig (som inte kan ätas alls, ex. kycklingben) och dessa förekommer i varje steg i den globala livsmedelskedjan, från produktion till bord. Detta har kommit att kallas för hierarkin för matavfall. I motsats till ett engagemang att ta vara på så mycket som möjligt av råvarorna och ta hänsyn till matavfalls-hierarkin var det enligt intervjuerna en sorts ekonomisk belöning som var den största drivkraften för livsmedelsföretagen att ta tag i avfallshanteringen. En lockelse och drivkraft i form av att kunna spara pengar på att återvinna eller använda en större del av råvarorna som i sin tur genererade lägre inköpskostnader. Intervjuerna lyfte även fram en viss oro bland cheferna och arbetarna på livsmedelsföretagen då dem själva inte ansåg sig ha tillräckligt med kompetens för att sortera rätt. 

Om artikelförfattaren

Matilda Stenberg

Brinner för: Ett hållbart ätande i alla avseenden där man tar vara på alla delar av råvaran för att få ut så mycket som möjligt (zero waste). Jag är övertygad om att det skulle revolutionera matvärlden både smakmässigt, med nya smaker vi inte smakat tidigare, och rent estetiskt. Därför är jag glad att bland annat krögaren Paul Svensson jobbar för detta. Det ger inspiration och öppnar folks ögon för nytänkande och tar bort bilden som många har att matavfall är något äckligt.
Jag brinner även för äldrematen, där jag anser att maten är det dyrbaraste vi har. Både ur en social aspekt men även att det är bränsle för att våra kroppar ska fungera till fullo. Jag brinner för äldrematen för att jag tycker att alla människor har rätt till att äta god mat med det där lilla extra som bidrar både till glädje och värme. Jag vill i framtiden arbeta med matglädje, då omgivning och sensoriska aspekter är minst lika viktigt som det som ligger på tallriken.

E-post: matildaoliine@outlook.com

Tar examen: Juni 2021

Detaljhandeln står för en betydande mängd av matavfallen i livsmedelskedjan, dock står slutkonsumtion hos hushåll för så mycket som 40% och det är bland annat där innovationen kan tänkas börja. Det faktum att avfall uppfattas som en växande men undvikbar utmaning har drivit FN till att anta mål 12.3 som en del av de 17 hållbara utvecklingsmålen; att vid år 2030 ha halverat det globala matavfallet per capita på detalj och konsumentnivå. 

Anledningen till att denna artikel valdes var för att den är av stor relevans då ämnet rör företag som hanterar livsmedel såväl som varje enskild individ. Vi människor konsumerar mat flera gånger om dagen och därför kan det tyckas att det är mer än rätt att vi tar vårt ansvar för att maten som inte äts återvinns eller återanvänds istället för att kastas. Enligt de observationer och intervjuer studien baseras på kan en slutsats dras att ytterligare motivation och kunskap som kan uppmuntra främst stora livsmedelsföretag att börjar ta sitt ansvar att avfallssortera behövs. Oavsett vad som driver människor till att ta vara på sitt matavfall, vare sig det är ekonomisk eller om det är av hållbarhetsaspekt, så gynnar det miljön långsiktigt att vara restriktiv med det som slängs. Förhoppningsvis kan denna typ av forskning få fler människor att öppna ögonen för vikten av att tänka efter innan maten slängs.

Matilda Stenberg