Fortsatt stora brister i utbildning om kost
Kurser om näringslära och specialkost i grundutbildningarna till yrken inom vård, skola och omsorg lyser fortsatt med sin frånvaro. På tjugo år har nästan ingenting hänt, visar en färsk kartläggning.
Vid två tidigare tillfällen, 2004 och 2014, har Kost & Näring i rapporten ”Delikata utmaningar” kartlagt förekomsten av ämnena näringslära och specialkost i utbildningar till yrken inom vård, skola och omsorg. Nu har undersökningen gjorts på nytt. Bakom 2023 års rapport står Birgit Josefson, kostekonom och utbildare, som också svarat för de båda tidigare genomförandena.
Delikata utmaningar 2023 – läs rapporten i sin helhet här
När den första rapporten kom 2004 stod det klart att näringslära och specialkost inte fanns med som ämnen på utbildningarna. Sedan dess har i princip ingenting förändrats.
– Jag har inte kunnat se att man någonstans i läroplanerna lyfter de här ämnena, tillsammans med kopplingen mellan god hälsa och de rekommendationer vi har. Livsmedelsverkets verktyg är alldeles för okända i nästan samtliga utbildningar, säger Birgit Josefson.
Rapporten granskar dels gymnasieskolans restaurang- och livsmedelsprogram, vård- och omvårdnadsprogram samt barn- och fritidsprogram, dels utbildningar på högskolenivå till sjuksköterska, förskollärare, grundskolelärare samt rektor.
Birgit Josefson har inte enbart gått igenom grundutbildningarnas kursplaner, utan också kontaktat ett slumpmässigt urval av gymnasieskolor, lärosäten och rektorer för att ställa kompletterande frågor.
– Vi har både barn och vuxna med övervikt, och äldre som är underviktiga och undernärda. Den personal som kan hjälpa till med detta måste ha kunskap.
– Det märkligaste är att näringslära och specialkost inte finns med som egna ämnen i gymnasieskolans restaurang- och livsmedelsprogram. Jag tycker det är bekymmersamt att man inte lyfter vad som är bra mat, att man inte har något ämne som fokuserar på de rekommendationer som finns. Och framför allt, att man inte har specialkost som ett obligatoriskt ämne.
Birgit Josefson pekar på hur lärarna på restaurang- och livsmedelsprogrammen ofta är kockar som vidareutbildat sig. Det förutsätts då att de har all yrkeskunskap om matlagning med sig.
– Men har de aldrig lärt sig om specialkost kan de ju inte heller förmedla den kunskapen till nya elever.
När internutbildning ges om specialkost på skolor och förskolor är det ofta till kökspersonalen. Men, understryker Birgit Josefson, det är personerna närmast barnen och eleverna som måste se till att den med behov av specialkost får i sig rätt mat.
– Det är den pedagogiska personalens uppgift, och även hos dem brister det i kunskaper om vad som är bra och säker mat.
Frånvaron av kurser om näringslära och specialkost i utbildningarna inom vård, skola och omsorg gör det svårare att tackla samhällsproblem kopplade till mat och livsstilssjukdomar, menar Birgit Josefson.
– Vi har både barn och vuxna med övervikt, och äldre som är underviktiga och undernärda. Den personal som kan hjälpa till med detta måste ha kunskap.
Att så lite har hänt kan ha flera orsaker, tror Birgit Josefson. När ett stort antal ämnen ska få plats i yrkesutbildningarna prioriteras inte ämnen med koppling till mat och måltider. På samma gång är det i dag lätt att hitta information i ämnet på andra håll än hos exempelvis Livsmedelsverket, och många har sin personliga uppfattning om vilken mat som är bäst.
– Människor har väldigt mycket synpunkter kring mat, och de stämmer inte alltid överens med rekommendationerna som finns. ”Näringsrekommendationer” har en negativ klang för många. Det är tydligt att vi inte i alla lägen litar på våra myndigheter i dagens samhälle, säger Birgit Josefson.
Hon tycker det är tråkigt att Livsmedelsverkets rekommendationer inte tas på större allvar. Nya rekommendationer och studier blir ofta till hårdvinklade nyheter i media.
– Men rekommendationerna är evidensbaserade. Det är vår hälsa det handlar om, att vi ska må bra hela livet och inte behöva belasta sjukvården på grund av livsstilssjukdomar.
Emmeli Nilsson