En branschförening inom
Är du medlem i Kost & Näring? Logga in här! Logga in här!
Glömt lösenordet?
Sök
Utvald_bild_event_rosa_blank

Hem > Fokusområden > Hållbarhet > Mot klimattoppen!

Klättring i klimatsmart(are) riktning

Hur kan offentlig måltidsverksamhet ställa om mot långsiktigt hållbar klimatbelastning?

I foldern Mot klimattoppen!, framtagen och lanserad av fokusgrupp Hållbarhet våren 2025, kombineras tips för hållbara(re) offentliga måltider med en stor grafik över hur klimatarbetet inom olika kategorier av livsmedel enkelt kan växlas upp mot långsiktigt hållbar CO2-belastning. Materialet baseras på RISE klimatskalor för livsmedel.

På den här sidan kan du …

Ladda ner foldern som PDF

Affisch-version i A3-format för
nedladdning och utskrift

Här kan du kostnadsfritt ladda ned folderns grafik i en affischversion för utskrift.

Formatet är liggande A3, men utskrift kan också göras både i större storlek (t.ex. A2 eller A1) eller mindre (A4), beroende på din verksamhets/organisations förutsättningar och kapacitet.

Fördjupning:
”Därför behöver vi inom offentlig måltid
jobba med klimatåtgärder ”

I en folder är det de korta, snabba formuleringarna som står i förgrunden – men givetvis finns betydligt mer att fylla på med i form av kunskap, fakta och inte minst källhänvisningar. Här en fördjupning som kompletterar och förklarar folderns innehåll.

Klimatpåverkan till följd av vår konsumtion leder till betydande konsekvenser i hela världen. Klimatutsläppen behöver minska snabbt i närtid för att sedan bli neutrala senast 2045 om vi inte ska få stora utmaningar med utbredd hetta, torka, översvämningar och extremväder som försvårar matproduktion och gör vissa delar av världen obeboeliga.1

Utsläppen från livsmedelssektorn står för mellan 20–30 % av de globala klimatutsläppen2, så de livsmedelsval vi gör har stor påverkan. Inom offentlig måltid serverar vi ungefär tre miljoner måltider per dag. Som ansvarig för en måltidsverksamhet har du därför stor möjlighet att kunna vara en del av lösningen mot en mer hållbar framtid, både genom förändrade inköp, samt genom ändrade matvanor som kan spilla över på hemmen.

Hur räknas klimatavtryck för livsmedel fram?

Produkters klimatpåverkan brukar kallas klimatavtryck och uttrycks vanligen i kg koldioxidekvivalenter (CO2e) per kg livsmedel. Klimatavtrycken baseras på livscykelanalyser (LCA). LCA är en ISO-standardiserad metod och inkluderar påverkan av växthusgaser från olika led i värdekedjan.

RISE samlar uppgifter om olika livsmedels klimatavtryck i en klimatdatabas.3 Klimatavtrycken i RISE klimatdatabas bygger på LCA:er utförda av RISE eller andra aktörer.

När du använder dig av RISE klimatdatabas är det bra att känna till följande: 

  • I tillägg till livsmedlens klimatpåverkan redovisar RISE klimatdatabas även andra miljö- och hållbarhetsaspekter, så som biodiversitet och näringstäthet.
  • Anger kilo koldioxidekvivalenter (CO2e) per kg livsmedel, fram till fabrik utan förpackning. För importerade livsmedel ingår även en generell transport till Sverige. 
  • Trots att olika livsmedel är långt ifrån jämförbara i funktion (t.ex. näringsinnehåll) används vanligen 1 kg livsmedel som räknebas. 
  • Innehåller generella klimatavtryck, och inte klimatavtryck för specifika producenters produkter. 
  • Klimatavtrycket för ett visst livsmedel kan variera mellan olika producenter och olika år beroende bland annat produktionsmetod, odlingsförutsättningar och väderförhållanden, och ska av den anledningen ses som ett ungefärligt värde.

Sätta mål för att minska klimatpåverkan

Att mäta klimatpåverkan från sin verksamhet är ett viktigt verktyg för att kunna vidta åtgärder som leder till att klimatutsläppen minskar. Sifforna bör dock användas som en fingervisning om ifall ert arbete leder till önskat resultat, snarare än som ett exakt facit. 

För att kunna få ut nyckeltal för klimatpåverkan från måltiderna behövs ett statistikuppföljningsprogram. Har du inget statistikuppföljningsprogram så kommer du ändå kunna minska din verksamhets klimatpåverkan genom att vidta åtgärder utifrån fokusgrupp Hållbarhets vägledning ”Mot Klimattoppen!” men du får inte samma tydliga kvitto på att ert arbete ger resultat.

Måltidernas klimatavtryck kan mätas i antingen kg CO2e/måltid eller som kg CO2e/kg livsmedel. Vi i fokusgrupp hållbarhet rekommenderar att man följer upp sin verksamhets klimatpåverkan genom att i första hand använda kg CO2e/kg livsmedel, då det visar den faktiska förbrukningen och är ett nyckeltal många kommuner har tillgång till.  

Vi rekommenderar att man lägger upp arbetet stegvis och att en första målsättning kan vara att sikta på 1,6 kg CO2e/kg livsmedel. Detta är en nivå som många kommuner kan nå med relativt enkla åtgärder som t.ex. att jobba med 50/50-principen (hälften kött/hälften vegetabilier) samt byta nötköttbullar mot kyckling- eller hönsköttbullar. Därefter kan nästa mål vara 1,4 kg CO2e/kg livsmedel och efter det 1,25 kg CO2e/kg.

För att nå klimatmålen behöver klimatpåverkan från offentliga måltiders livsmedelsinköp troligen vara ännu lägre än 1,25 kg CO2e/kg. Kost & Närings fokusgrupp Hållbarhet har ett pågående samarbete med RISE för att ta fram en rekommendation på en långsiktigt hållbar utsläppsnivå för inköpen inom offentliga måltider.

 Menyplanering för minskad klimatpåverkan

De flesta vet att nötkött bidrar till hög klimatpåverkan och att baljväxter har en låg klimatpåverkan, men det kan ändå vara svårt att veta vilka förflyttningar man behöver göra för minskad klimatpåverkan från sin verksamhet.

RISE har tagit fram verktyget klimatskalor för livsmedel som fokusgrupp hållbarhet baserar klimattopparna på i materialet ”Mot klimattoppen!”. Med hjälp av klimatskalorna kan du enkelt se vilka livsmedel med hög klimatpåverkan du kan byta ut mot livsmedel med lägre klimatpåverkan inom samma produktkategori. Livsmedel delas in i fem olika nivåer, där nivå 1–2 i toppen på berget bedöms vara hållbart, nivå 3, mitten av berget, bedöms som på god väg, medan nivå 4–5 på botten av berget är livsmedel som ska serveras sparsamt.

Förslagsvis kan man i sin menyplanering byta livsmedel från botten mot livsmedel högre upp på klimattoppen. Man kan också sätta upp frekvenser, som att kött från nedre delen av berget enbart serveras 1 gång per vecka och att resten av menyn utgörs av proteinkällor från toppnivåerna.

Ibland ställs olika hållbarhetsaspekter mot varandra, t.ex. kanske din kommun köper nötkött från en lokal gård med naturbete. En strategi kan då vara att dryga ut mängderna som serveras per serveringstillfälle genom att byta ut hälften av nötköttet mot vegetabilier. På så vis kan man ha både lokalt kött som gynnar den biologiska mångfalden, en lägre klimatpåverkan, samtidigt som näringsinnehållet bibehålls.

Starka tillsammans

Tillsammans klättrar offentliga måltider mot klimattoppen! Dela gärna dina bästa klimatvänliga recept eller tips och trix i Kost & Närings Facebook-grupp eller maila oss på hallbarhet@kostochnaring.se.

Källförteckning

Klimatförändringarnas effekter i världen. Naturvårdsverket (2023). https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/klimatforandringar/klimatet-i-framtiden/effekter-i-varlden/

Vad vi äter påverkar klimatet. Sveriges Lantbruksuniversitet (2023). https://www.slu.se/centrumbildningar-och-projekt/epok-centrum-for-ekologisk-produktion-och-konsumtion/vad-sager-forskningen/klimat/vad-vi-ater-paverkar-klimatet/

RISE klimatdatabas för livsmedel. Webbsida (2025).
https://www.ri.se/sv/expertisomraden/expertiser/rise-klimatdatabas-for-livsmedel