«

»

okt 23 2015

Skriv ut detta Inlägg

Q&A – Specialkoster i förskola och skola

Välkommen Cissie 9 kopia

Många av seminariedagens deltagare följde moderator Cissie Brunssons uppmaning att SMS:a in sina frågor. Foto: Malin Ottosson.

Q&A – Specialkoster i förskola och skola

Tiden var knapp och frågorna många vid Kost & Närings heldagsseminarium “Skäliga anspråk – eller orimliga önskemål” om specialkoster i förskola och skola den 15 oktober. Här hittar du svar på de frågor som SMS:ades in av deltagarna under dagen, men som inte hanns med på plats.

Här nedanför hittar du samtliga frågor och svar, indelade efter den person som svarar. Klicka på den fråga du är intresserad av eller rulla nedåt i texten fråga-för-fråga.

Kristina Georgiev

Finns det någon bra studie du kan rekommendera att läsa kring laktosintolerans?
Vad ska jag säga till förälder till 1-åring som inte får äta gluten och inte heller dricka mjölk av livsstilsskäl?
Kan skolhälsovården vägra att hjälpa till med specialkostfrågor med hänvisning till att det är kostenhetens ansvar?
Hur ställer du dig till ett läkarintyg från naturläkare?

Susanne Glaumann

Elev med eliminering av födoämnen, hur möter måltidsansvarig upp detta under skolåret?
Hur förhåller vi oss till histaminfri mat?

Johanna Björk

Har du något tips på hur vi ska bemöta elever som pedagoger och skolhälsovården vill ska få önskemat/anpassad mat för att det lutar åt exempelvis ADHD. Ingen diagnos är satt, utan de säger att det underlättar om eleven får det eleven vill ha?

Lene Lindberg

Finns det fler bra exempel på smakbryggor förutom tomatketchup?

Per-Arne Andersson, SKL

Vilken bedömning gör SKL till att tillhandahålla specialkoster till anställda inom kommunen? Här menas dieter och mycket speciella elimineringskoster? (denna fråga kommer även ställas till Skolverket)

Lars-Åke Bäckman, Skolverket

Vilken bedömning gör Skolverket till att tillhandahålla specialkoster till anställda inom kommunen? Här menas dieter och mycket speciella elimineringskoster? (Denna fråga kommer även ställas till SKL)
Kommuner som idag kräver läkarintyg för alla medicinska specialkoster, har man rätt till detta krav när skolan ska vara kostnadsfri?

Eva Sundberg, Livsmedelsverket

Bör man näringsberäkna alla specialkoster?
Fortsättning kring frågan som uppkom igår vid paneldebatten. Var går gränsen mellan specialkost och önskekost?

Marianne Backrud-Hagberg, Kost & Näring

Har man rätt att kräva att fläskfri kost inte ska tillagas samtidigt eller i samma ugn, eftersom man anser att ångan innehåller fläsk?

HÄR BÖRJAR FRÅGORNA OCH SVAREN

Finns det någon bra studie du kan rekommendera att läsa kring laktosintolerans?

Jag tycker att Läkartidningens artikel är bra och bifogade länken till den i min presentation. Det finns såklart mycket mer att läsa och när jag skrev på Kristianstads kommuns hemsida ” Frågor och svar om laktosintolerans” läste jag på (nu var det ju några år sedan, men inte mkt har ändrats sedan dess). Där sammanfattade jag det jag hade hittat i litteraturen. Kristina Georgiev

Vad ska jag säga till förälder till 1-åring som inte får äta gluten och inte heller dricka mjölk av livsstilsskäl?

Jag anser att den sådan 1årigs föräldrar behöver ha kontakt med barnmottagning och barn dietist. Som ett sätt att motivera detta kan man kräva läkarintyg. Nu kommer bekymret, vad göra om familjen vägrar? En 1åring som börjar förskola har många år framför sig. Därför lönt att ifrågasätta. I vår kommun får denna 1årig inte specialkost utan läkarintyg. I enstaka fall kan jag ändå tänka mig att man kan behöva göra undantag, men inte utan att man försökt hjälpa föräldrarna till dialog med vården. Kristina Georgiev

Kan skolhälsovården vägra att hjälpa till med specialkostfrågor med hänvisning till att det är kostenhetens ansvar?

Skolsköterskor och skolläkare är den högsta medicinska kompetensen på skolan och i mina ögon väl lämpade att både involveras i vilken policy kommunen ska ha kring kostfrågor och att vid behov involveras när barn/familjer har frågor/funderingar och krav kring kost. Skolsköterskor och skolläkare tycker jag också har ett ansvar för att förmedla kontakt mellan familjer och barnmottagning, när detta behövs. Det finns ju födoämnes allergier som är livshotande och då måste det vara självklart att elevhälsans medicinska insats är inkopplad. Jag tycker inte att det är elevhälsans uppgift att skriva kostintyg, men väl att vara kostenhetens och familjernas medicinska stöd. Svårare är det vad gäller förskola, där det inte finns elevhälsa utan BVC… I vår kommun löser vi detta genom att vid våra samrådsmöten ta upp frågor som handlar även om förskolekost. Kristina Georgiev

Hur ställer du dig till ett läkarintyg från naturläkare?

Om man har som policy att kräva läkarintyg för specialkost (vilket vi har i vår kommun) fordras det läkarintyg av leg läkare och om naturläkaren i fråga inte var legitimerad läkare (detta är lätt att kolla via läkarmatrikeln) så hade jag inte godkänt detta intyg. Kristina Georgiev

Elev med eliminering av födoämnen, hur möter måltidsansvarig upp detta under skolåret?

De barn med födoämnesallergier som går hos oss får intyg om vad de skall undvika p.g.a av allergi. Intygen uppdateras om kostbegränsningarna förändras. Vid komplicerade födoämnesallergier kallas skolan till ett möte med behandlande barnallergolog för att gå igenom kostrestriktionerna. Susanne Glaumann

Hur förhåller vi oss till histaminfri mat?

Histaminos är framför allt ett problem hos vuxna och det extremt få barn/ungdomar som har Histaminos. Histaminos beror på nedsatt enzymaktivitet av enzymerna monoaminoxidas, MAO, och diaminoxidas, DAO.  Dessa enzymer hjälper till att bryta ner dekarboxylerade aminosyror som bakterier kan bilda i vissa födoämnen. Vid låg enzymaktivitet kan man ibland vara mer känslig för histamininnehållande födoämnen. Listan av födoämnen som kan innehålla histamin är omfattande men det finns även listor som talar om hur mycket histamin olika födoämnen innehåller.   Barn/ungdomar med misstänkt Histaminöverkänslighet behöver utredas hos en allergikunnig barnläkare som kan hjälpa individen att komma fram till vilka livsmedel som ev. skall undvikas. Då tillståndet är extremt ovanligt hos barn tycker jag att ett intyg från behandlande barnläkare skall finnas innan barnet/ungdomens kost begränsas. Susanne Glaumann

Har du något tips på hur vi ska bemöta elever som pedagoger och skolhälsovården vill ska få önskemat/anpassad mat för att det lutar åt exempelvis ADHD. Ingen diagnos är satt, utan de säger att det underlättar om eleven får det eleven vill ha?

Det är en knivig fråga, var går gränsen till vad vi ska tillmötesgå. Jag har varit i många måltidsverksamheter, o där personalen anpassar till barnet/ungdomen underlättar de. Skoldagen bör ju hänga ihop. Om eleven inte äter, orkar eleven inte med sina raster o lektioner. Kanske räcker det med små förändringar, för att det ska underlätta. Johanna Björk

Finns det fler bra exempel på smakbryggor förutom tomatketchup?

Utifrån forskning så har följande smakbryggor identifierats: bröstmjölk, socker, sås/dipp med örtkryddor, såser/dipp som barn själva uppger att de tycker om, umami (glutamat) för äldre. Generellt är det ju inte bra att använda något allt för sött som smakbrygga. När det kommer till specifika individer är min erfarenhet att det gäller att hitta vad individen föredrar och använda det som smakbrygga. Lene Lindberg

Vilken bedömning gör SKL till att tillhandahålla specialkoster till anställda inom kommunen? Här menas dieter och mycket speciella elimineringskoster? (denna fråga kommer även ställas till Skolverket)

För det första står det anställda – i så fall har vi ingen riktig åsikt om detta. Det måste vara upp till varje personalrestaurang att fatta beslut om? Anställda har ingen rätt till lunch som skolbarnen har? Det enda jag kan komma på som har en koppling till skolmat är att frågan handlar om pedagoger som har som uppgift att äta pedagogisk lunch (och därmed ”måste” äta skollunchen). I så fall måste det vara upp till skolan/kommunen att bestämma hur de hantera det, på samma sätt som de måste bestämma rutiner/gränser för barn med önskemål. Pedagoger borde först och främst vara goda förebilder om de äter pedagogiskt och inte äter t ex ”bantningsmat”, men har man ett behov av special mat av medicinska skäl och vill ändå äta pedagogiskt blir det svårt att förneka… Per-Arne Andersson, SKL

Vilken bedömning gör Skolverket till att tillhandahålla specialkoster till anställda inom kommunen? Här menas dieter och mycket speciella elimineringskoster? (Denna fråga kommer även ställas till SKL)

Specialkost till personalen är en fråga som ligger utanför vårt kompetensområde då det i grunden är en löne- och anställningsfråga. Men frågan är inte desto mindre viktig i relation till de tankar vi för fram om pedagogiska måltider. Jag kan inte se annat än att man på varje skola/varje kommun måste komma överens om innebörden i pedagogiska måltider innebär och därmed vilka krav som kan ställas på personal respektive arbetsgivare. Lars-Åke Bäckman, Skolverket

Kommuner som idag kräver läkarintyg för alla medicinska specialkoster, har man rätt till detta krav när skolan ska vara kostnadsfri?

I skolbestämmelserna finns inget stöd för att kräva intyg för att få specialkost. Huvudmannen har dock ansvar att maten som serveras är säker. Det krävs rutiner för hur risker ska hanteras, förebyggas och åtgärdas, samt hur det ska dokumenteras. (Livsmedelslagstiftningen) Ur ett sådant säkerhetsperspektiv kan det finnas skäl att ta in ett utlåtande/intyg som anger mer exakt vilken typ av kost som serveras. Om inte eleven/vårdnadshavaren säkert kan ange det. För att detta ska fungera väl krävs en förtroendefull samverkan mellan vårdnadshavare/ elev och skola. Här är det viktigt att huvudmannen informerar om specialkost och hanteringen av den och vilka krav det ställer på dem som livsmedelsföretagare. Lars-Åke Bäckman, Skolverket

Bör man näringsberäkna alla specialkoster?

Specialkosten kan behöva närings beräknas eller bedömas separat om den skiljer sig mycket från den ordinarie, d.v.s. om enskilda livsmedel utesluts utan att ersättas av likvärdiga. Finns det personal med relevant utbildning och kompetens som ansvarar för såväl planering som tillagning av måltiderna så kan den bedömningen i vissa fall göras utan en beräkning. Eva Sundberg, Livsmedelsverket

Fortsättning kring frågan som uppkom igår vid paneldebatten. Var går gränsen mellan specialkost och önskekost?

Ur perspektivet livsmedelssäkerhet är specialkost ämnad för personer som av medicinska skäl behöver särskild mat. Skolinspektionen har gjort en prövning av ett enskilt ärende i Falkenberg och bedömer att skolan enligt skollagen är skyldig att tillhandahålla skollunch anpassade efter en elevs medicinska behov – i det fallet en mjölkproteinallergi. Från den prövningen kan vi säga att elever med födoämnesallergier har enligt skollagen rätt att få en lunch anpassad till deras specifika medicinska behov. Vad gäller andra önskemål är det inte möjligt att säga om skolan är skyldig eller ej eftersom det kräver juridiska prövningar av skolinspektionen i varje enskilt fall.

Det är sedan (i dagsläget) upp till kommunen och skolan att besluta hur många olika typer av ytterligare önskemål man har möjlighet att tillmötesgå utifrån de lokala förutsättningar man har i form av faktiska resurser men även ambitionsnivå vad gäller service och kvalité på maten. Här finns det ju stora variationer mellan landets kommuner eftersom det utgår från den lokala demokratin och politiken. Vi rekommenderar skolor och kommuner att ha en bra dialog med matgästerna och så långt som möjligt tillmötesgå individuella önskemål. Men de offentliga måltiderna måste också utformas på ett sätt som passar många eftersom alltför många speciallösningar kan vara resurskrävande. Eftersom fler och fler erbjuder alternativa lunchrätter och ett stort utbud av grönsaker och tillbehör som bufféservering finns det ofta möjlighet att lösa detta, gärna i dialog med matgästerna som är berörda.  Eva Sundberg, Livsmedelsverket

Har man rätt att kräva att fläskfri kost inte ska tillagas samtidigt eller i samma ugn, eftersom man anser att ångan innehåller fläsk?

Att kräva olika ugnar för respektive kost är inte möjligt i dagens storkök. Det finns inte den kapaciteten. Det finns inga belägg för att det finns en kontamineringsrisk om tillagningen sker vid separata tillfällen i ugnarna. Fläskfri mat, vegetarisk mat eller specialkoster måste kunna tillagas i samma ugn vid olika tillfällen utan risk för kontaminering via ånga. Marianne Backrud-Hagberg, Kost & Näring

 

Permalänk till denna artikel: https://www.kostochnaring.se/nyhet/specialkoster-qa