Umeåforskare efterlyser fler enkätsvar
I vilken utsträckning går det åt mer mat i skolorna jämfört med tidigare? Hur har den ekonomiska situtationen påverkat skolmåltidsverksamheterna? Och går det att se mönster i den eventuella variationen mellan olika skolor?
Det här är studiens forskningsplan:
Bakgrund
Det senaste läsåret har det i media rapporteras om att elever äter mer skollunch än tidigare. Med anledning av det försämrade ekonomiska läget i många hushåll kan det finnas skäl att anta att så är fallet. Många barnfamiljer har en pressad ekonomisk situation till följd av bl.a. förhöjda livsmedelspriser, högre el- och drivmedelspriser samt ökade boräntor. Detta skulle kunna innebära att vårdnadshavare inte i samma utsträckning som tidigare kan erbjuda sina barn de måltider de behöver för att bli mätta och att barn följaktligen väljer att äta mer i skolan. I dagsläget finns dock ingen kunskap om hur det som rapporterats i media överensstämmer med hur det ser ut på olika grundskolor i Sverige.
Syfte
Det övergripande syftet är att studera om och hur elevers konsumtion av skollunch har förändrats under läsåret 2022/2023 i jämförelse med föregående läsår.
Frågeställningar:
- Har elevers konsumtion av skollunch ökat och finns det en variation mellan skolor kopplad till socioekonomiska skillnader i olika områden?
- Finns det en skillnad i mängden mat som eleverna äter till skollunch mellan olika veckodagar?
- Har inköpsmängd av olika livsmedelsgrupper förändrats?
- Har menyn förändrats?
- Har antal elever som äter frukost på skolan och skollunch under skollov förändrats?
- Har förutsättningarna att servera näringsriktiga måltider förändrats?
Metod
En webbaserad enkät riktad till kökschefer eller motsvarande vid samtliga grundskolor i Sverige.
Enkätsvaren kommer att bearbetas statistiskt samt sammanställas och presenteras i form av en vetenskaplig artikel som publiceras i en vetenskaplig tidskrift. Resultaten kommer även att spridas populärvetenskapligt i olika sammanhang.
De frågorna står i centrum för en uppmärksammad forskningsstudie vid Umeå universitet, som inletts under våren av forskarna Cecilia Olsson och Maria Waling, båda verksamma vid Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.
– Med studien vill vi dels kunna ge en bild av den nuvarande situationen. Vi tror att det finns en variation mellan skolorna, och med hjälp av enkätresultaten hoppas vi kunna förklara vad de variationerna beror på. Socioekonomiska förhållanden i området där skolan ligger är ett exempel på faktorer vi kommer att titta närmare på, berättar Cecilia Olsson.
Det var i höstas, i samband med rapporter från skolor på olika håll i landet om högre åtgång på mat, som idén föddes om att undersöka fenomenet vetenskapligt. Ett första steg, sedan forskningsfrågorna formulerats, var att påbörja arbetet med att ta fram en enkät riktad till kökschefer, kockar eller personer med motsvarande befattningar och arbetsledaransvar i landets omkring 4 500 grundskolor – från förskoleklass till och med årskurs nio.
– Vår utgångspunkt är att de som finns och jobbar ute i köken har en god uppfattning om hur utvecklingen sett ut under det gångna året. Det är deras bedömningar och uppskattningar av läget vi vill kartlägga, snarare än exakta siffror. Ingen ska behöva gå in i sina system för att kunna besvara enkäten, säger Cecilia Olsson.
Hittills har omkring 600 svar kommit in på enkäten, som utöver att frågor om åtgången på mat även omfattar frågor bland annat kring menyjusteringar och hur den försämrade ekonomiska situationen generellt påverkat möjligheterna att leva upp till skollagens krav på näringsriktig skollunch.
– Vår målsättning är att få in svar från 1 000 skolor, och dit är är det fortfarande en bra bit kvar, säger Cecilia Olsson, som tillsammans med forskarkollegan Maria Waling nu efterlyser hjälp från Kost & Närings medlemmar att förmedla enkäten vidare till fler skolköksansvariga.
» Medlem i Kost Näring – så här delar du enkelt Umeå universitets enkät vidare till dina skolköksansvariga kockar/köksmästare (kräver medlemsinlogg)
– Vi hoppas att studien ska kunna bidra till en nyansering och bättre förståelse för situationen, och ju fler enkätsvar vi får in desto större blir tillförlitligheten. Sedan är det så att även om vi skulle nå målet om 1 000 svar så kan vi fortfarande inte kunna dra säkra slutsatser för Sverige som helhet. Däremot kommer vi kunna peka på olika mönster och samband.
Tidigt i höst räknar vi med att ha kommit så långt att vi kan presentera preliminära resultat.
Den 30 juni är sista svarsdag för enkäten – och därefter tar studiens analys- och utvärderingsfas vid.
– Tidigt i höst räknar vi med att ha kommit så långt att vi kan presentera preliminära resultat. Det känns viktigt att inte vänta längre än så, inte minst med tanke på hur omdiskuterade de här frågorna varit i media och inom politiken under våren. Under 2024 hoppas vi slutligen kunna redogöra för studien i sin helhet i en av de etablerade, vetenskapliga publikationerna, säger Cecilia Olsson.
Fotnot: I höstnumret av Kost & Närings medlemstidning, Förenade Måltider, med utgivning den 5 oktober, kan du som är medlem i föreningen ta del av forskningsstudiens första, preliminära resultat.