En branschförening inom
Är du medlem i Kost & Näring? Logga in här! Logga in här!
bakgrundtest
Nyheter

Det här är en nyhet från gamla kostochnaring.se – Den kan därför se lite märklig ut

Hem > Aktuellt > Så stavas framtidens sjukhusmåltider
2016-05-10
  1. Sjukhus
_58A4524
Trender på agendan. (Fr. v.) Karin Henningsson, Kost & Närings kassör som som modererade seminariet, tillsammans med fokusgruppens Eva Nolenstam, Maria Ohlqvist och Elinor Yifter Lindgren. Foto: Maria Annas.

Flexibilitet nyckeln till framtidens sjukhusmåltider

Framtidens sjukhusmåltider präglas av flexibilitet – både när det gäller antalet rätter, tillagningsmetod och vid vilka tider den kan ätas. Det är huvudbudskape i fokusgrupp Sjukhus  trendspaning, som presenterades under Gastro Nord.

Sjukhusvården utvecklas och förändras i snabb takt, och sjukhusmåltiderna med den. I samband med studieresor under de senaste åren till bland annat Holland, Schweiz och England har fokusgrupp Sjukhus kunnat göra sig en bild av åt vilka håll utvecklingen går på andra håll än i Sverige. Fokusgruppen byggde upp sin trendspaning kring tre huvudrubriker; Flexibilitet det nya normala, Adjö, portion på institution! samt Patientmåltider för en ny (vård-)tid.

Sjukhus_artikelFlexibilitet på flera sätt

Med kortade vårdtider och snabbare vårdflöden behöver maten på sjukhusen bli allt mer flexibel. Det handlar till exempel om att tillagningen fungerar smidigt och att slutlagningen kan göras så nära patienten som möjligt. I många fall kommer en kombination av flera tillagningssystem behövas inom ett och samma sjukhus.

Flexibilitet kan också handla om vilka rätter som erbjuds eller att göra maten tillgänglig vid vilken tid som helst på dygnet. Här har många sjukhus redan börjat ställa om. Med tillagningssystem som ”Steamplicity” eller ”Sofresh” skapas möjligheter att erbjuda nylagade måltider på de tider som matchar patienternas önskemål. Ett annat exempel är Landstinget Sörmland som under våren sjösatt konceptet ”Fleximat”, som ger patienterna på sjukhusen 20 olika rätter att välja mellan, och med en måltidsvärd på varje avdelning som hjälper till med tillagningen.

Högre krav på service

Också ifråga om förväntningar och önskemål från patienthåll är stora förändringar att vänta. Trenden går mot allt mer krävande patienter, som tar med sig sin vana vid hög service och valfrihet in på sjukhusen. I takt med att allt fler patienter med icke-svensk bakgrund hamnar på sjukhus, måste måltidsverksamheten också anpassa sig till en större mångfald av smakpreferenser, behov och matvanor. Det påverkar både menyer och rutiner och ökar behovet av kunskap.

– Det är inte som förr när en kökschef bestämde menyn och så fick patienterna bara äta och vara glada. Med fler smakfulla, anpassade alternativ eller tillvalskomponenter så äter dessutom patienterna mer, vilket är positivt för tillfrisknandet. Här har vi en oerhört viktig utmaning, säger fokusgrupp Sjukhus Elinor Yifter Lindgren, till vardags kostsamordnare inom Västerbottens läns landsting.

Adjö, institutionsmat!

I sin framtidsspaning ser fokusgruppen också hur vi allt mer ”säger adjö” till den gamla enformiga institutionsmaten, till förmån för mer reguljära måltidsmiljöer: från ”dagrum och matsal” till ”café och restaurang”. En motsvarande utveckling spår fokusgruppen för vårdrummen på sjukhusen, som i större utsträckning kommer att hämta inspiration från hotellrum, med exempelvis kylskåp och kaffekokare på rummet.

Ny teknik, nya kunskaper

Fokusgruppens tredje och sista del i trendspaningen, Patientmåltider för en ny (vård-)tid, tar fasta på de stora medicintekniska framsteg som görs, där vårtiderna blir allt kortare.

– Tidigare var vårdtiden i snitt en vecka till 14 dagar, numera ligger snittet på 3,7 dygn. Det är i grunden en välkommen utveckling, men det innebär också att varje patient vårdas mer intensivt under den tid som hon eller han är inlagd. Det ställer ännu högre krav på länkarna i vårdkedjan att lyfta blicken och se vad patienterna behöver i mat- och måltidsväg, menar Elinor Yifter Lindgren, som också lyfter fram högre måltidskompetens på vårdavdelningarna som en grundförutsättning när måltiderna ska anpassas allt mer efter patienternas behov.

– Jag tror att det allra viktigaste är att få till en bra dialog med vården, och för att nå dit behövs större kunskaper om måltiderna ute på avdelningarna. Idag har vårdpersonalen tyvärr nästan ingen kostutbildning alls, det måste det bli ändring på.

Malin Ottosson

Fotnot: Denna artikel publiceras även på Kost & Närings medlems­sidor i kommande numret av Magasin Måltid, som ges ut den 3 juni.