”Riskabelt göra besparingar på skolmat”
Att skolmåltidernas betydelse väcker intresse bland nationalekonomer ter sig onekligen ganska överraskande. Men är, har det visat sig, också väldigt tacksamt.
– Ingen forskning jag varit inblandad i har fått lika mycket uppmärksamhet.
Det konstaterar Petter Lundborg, professor vid Nationalekonomiska institutionen vid Lunds universitet. Tillsammans med professorskollegan Dan-Olof Rooth vid Stockholms universitet har han forskat om de långsiktiga effekterna av reformen med gratis skolmat. För två år sedan kunde duon presentera sina resultat.
Ålder: 48 år.
Familj: Fru, en dotter, 10 år, och en son, 12 år.
Bor: Villa i Limhamn, Malmö.
Fritid: Spelar gitarr och piano – hela familjen gillar musik och har ett särskilt musikrum. Spelar även mycket tennis och badminton tillsammans.
Matfilosofi: ”Jag står för all matlagning hemma. Under veckorna kör vi på färdiga matkassar för att hinna med ett aktivt liv med barnens alla aktiviteter.”
Studien bygger på registerdata för drygt 1,5 miljoner barn från hela Sverige, som gick i grundskolan någon gång mellan åren 1959 och 1969. Eftersom reformen rullades ut i etapper kunde forskarna jämföra de som fick skolmat med dem från samma årskull som inte fick det.
– De som fick gratis skolmat under hela sin skolgång tjänade mer och skaffade sig mer utbildning, säger Petter Lundborg.
Forskarna kunde även se att barn från sämre socioekonomiska förhållanden var de som hade mest nytta av skollunchen.
– För varje satsad krona på skollunch fick samhället tillbaka fyra kronor. Men bland de mer utsatta barnen var vinsten sju kronor, säger Petter Lundborg.
Tidigare har han forskat inom hälsoekonomi, och om olika sociala reformers påverkan på levnadsstandard och utjämning av sociala skillnader. Men detta med mat var något helt nytt – och det stora intresset för frågan oväntat.
Man ska vara försiktig med att dra för långtgående slutsatser. Men vi vet att många barn skippar frukosten hemma, och vi vet att det finns stora socioekonomiska skillnader.
– Det blev ett enormt genomslag, både här i Sverige och internationellt. Många, både politiska partier och kommersiella aktörer, var intresserade. Vi fick presentera resultaten i allt från riksdagen till hos Arla, minns Petter Lundborg.
Just nu befinner vi oss i en kostnadskris, där budgetarna för skolmåltiderna urholkas av inflationen. Ser du några risker med det?
– Det är helt klart riskabelt att göra besparingar på skolmat. Evidens från vår studie bekräftar dess betydelse svart på vitt. Det kan kosta på sikt i form av lägre skolresultat.
Gratis skolfrukost är något som ofta diskuteras. Utifrån din forskning, vad säger du om det?
– Man ska vara försiktig med att dra för långtgående slutsatser. Men vi vet att många barn skippar frukosten hemma, och vi vet att det finns stora socioekonomiska skillnader. I dag finns väldigt lite av bra forskning på området, men desto mer anekdotisk information, där skolledare och pedagoger beskriver att de upplever en lugnare arbetsmiljö när man testat detta, säger Petter Lundborg.
Just skolfrukost, anser han, är ett intressant forskningsfält för framtiden. Långtgående diskussioner pågår för närvarande kring att genomföra en interventionsstudie ”i samarbete med vissa stora livsmedelsaktörer”.
– Jag har aldrig ingått i den typen av sponsrat samarbete tidigare. Men under rätt förutsättningar kan det vara värdefullt och finnas win-win såväl för forskningen som för det privata näringslivet.
Agneta Renmark