En branschförening inom
Är du medlem i Kost & Näring? Logga in här! Logga in här!
bakgrundtest
Nyheter
Hem > Aktuellt > ”Pengarna som talar i slutändan”
Emelie_Eriksson_kostp
Emelie Eriksson, ny projektledare för Livsmedelsverkets nationella kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg.
Kostprofilen

”Pengarna som talar i slutändan”

2021-03-12
  1. Förenade Måltider
  2. Fokusgrupper
  3. Förskola och skola
  4. Hållbarhet
  5. Sjukhus
  6. Äldreomsorg

En lösningsorienterad – men otålig – optimist. Sedan årsskiftet är Emelie Eriksson ny projektledare för Livsmedelsverkets nationella kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg.

Emelie Eriksson

Ålder: 35 år.
Aktuell: Ny projektledare för Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg på Livsmedelsverket.
Bakgrund: Kost­ekonom utbildad i Umeå. Arbetat som måltidschef i både Sala kommun och i Region Dalarna innan hon började arbeta på Livsmedelsverket 2018.
Familj: Sambo och två barn i åldrarna 1,5 och 4 år.
Bor: Radhus i Uppsala – som just nu även är hemmakontor.
Fritid: Tränar och odlar sin trädgård – allt från tomater och chili till blommor. ”Det är total avkoppling.”
Med tre ord: Snäll, otålig och envis.

Tio år sedan grundandet har Livsmedelsverkets kompetenscentrum blivit en viktig del av Måltidssverige.

– Vårt viktigaste uppdrag att främja en hållbar livsmedelskonsumtion inom offentlig sektor. Det genomsyrar allt vi gör, säger Emelie Eriksson.

För att nå de globala hållbarhetsmålen behöver vi alla vara med och ställa om livsmedelssystemet

Hållbarhetsbegreppet, understryker hon, handlar inte enbart om klimat och miljö utan omfattar även sociala och ekonomiska dimensioner. Att Livsmedelsverket under senare tid vässat sin profil när det gäller hållbarhetsfrågor har enligt henne flera anledningar.

– För att nå de globala hållbarhetsmålen behöver vi alla vara med och ställa om livsmedelssystemet. Uppmärksammar man matvanor som något som angränsar till fler områden än bara näring, hälsa och matsäkerhet så kan man dessutom nå ut betydligt bredare.

Emelie Eriksson har sedan 2018 arbetat inom teamet Hållbara matvanor på Livsmedelsverket, där kompetenscentret ingår som en del. Hon är utbildad kostekonom och har haft yrket med sig från födseln.

– Mamma är kostekonom och jag har ätit näringsriktig mat i hela mitt liv. Sedan träffade jag min man som kommer från en restaurangfamilj där alla är kockar. Tillsammans har vi hittat en bra ”matbalans”.

Jag förstår verkligen komplexiteten och de utmaningar som branschen sliter med

Själv har hon jobbat såväl i krogsvängen som i offentliga kök ända sedan tonåren, från att stå i disken till att leda stora verksamheter; bland annat som måltidschef både i Sala och Region Dalarna.

– Jag förstår verkligen komplexiteten och de utmaningar som branschen sliter med.

En av dessa utmaningar är att öka de offentliga måltidernas status och att puffa måltidsfrågorna högre upp på agendan. Vägen dit, menar Emelie Eriksson, går genom siffror och nyckeltal.
Det är mot den bakgrunden som kompetenscentrum under våren gör en uppföljning på den stora kartläggning av de offentliga måltiderna som genomfördes för första gången 2018. Den här gången omfattas utöver kommunerna även alla regioner.

– Det handlar om allt från livsmedelsinköp till matsvinn. Allt för att få en så bred bild som möjligt.

Men det behövs även samhällsekonomiska beräkningar baserade på forskning. Vad kostar en hungrig skolungdom som inte äter skolmat? Vad kostar undernäring? Ett gott exempel är Vinnova-finansierade ”Ett nytt recept för skolmåltider” , som bland annat ska granska hur det samhällsekonomiska värdet av hållbara skolmåltider ska kunna beräknas.

– Den här typen av underlag gör att vi kan spetsa vår kommunikation med politiker och beslutsfattare, och driva fram förändringar och göra omprioriteringar av hur våra skattemedel används, säger Emelie Eriksson.

– Vi som jobbar med offentliga måltider kan tala mervärden med måltiden hur mycket som helst. Men i slutändan är det ändå pengarna som talar.

Agneta Renmark