Det här är version 2.1 av rekommendationerna
Tre år efter generaluppdateringen i version 2.0 har Kost & Närings nationella rekommendationer för hantering av specialkost och anpassade måltider i skola och förskola uppdaterats. Här är 7 viktiga förändringar.
Sedan lanseringen tidigt 2020 har Kost & Närings nationella rekommendationer för hantering av specialkost och anpassade måltider kommit att bli ett etablerat, tryggt stöd för måltidsverksamheter inom förskola och skola att luta sig emot.
– Syftet är, och har hela tiden varit, att skapa samsyn och ge förutsättningar för likvärdig, rättvis och förutsägbar praxis på det här området, i alla Sveriges kommuner, säger Åsa Kullberg, en av medlemmarna i Kost & Närings fokusgrupp Förskola och skola, som driver arbetet med rekommendationerna.
Här hittar du Kost & Närings nationella rekommendationer för hantering av specialkost och anpassade måltider, lanserade den 5 mars.
7 nyheter i v. 2.1
Här är de viktigaste uppdateringarna och förtydligandena i version 2.1 av Kost & Närings nationella rekommendationer för hantering av specialkost och anpassade måltider i förskola och skola.
• Likvärdighet. Specialkost ska utformas så att den i möjligaste mån liknar de ordinarie måltiderna i fråga om smak, utseende och servering. Och anpassade måltider ska betraktas som en integrerad del av skolans arbete för inkludering och likvärdighet, snarare än som undantagslösningar.
• Hållbarhet. Specialkost och anpassade måltider ska följa samma näringsprinciper som övriga skolmåltider och, där det är möjligt, bidra till hållbara matvanor genom exempelvis en ökad andel växtbaserade livsmedel.
• Rutiner. Tydliga rutiner och ansvarsfördelning skapar förutsättningar för rättssäkra beslut, tryggare måltider för eleverna och ett hållbart arbetssätt.
• Se helheten. Hänsyn ska tas till måltidssituationen som helhet – inklusive tid att äta, lugn måltidsmiljö och ett respektfullt bemötande.
• Vegetariskt. I synnerhet unga tjejer som inte äter kött eller fisk löper risk att drabbas av järnbrist. För främjat järnupptag ska järnrika livsmedel kombineras med C-vitaminrika dito.
• Nötter. Nötter, jordnötter och sesamfrö får numera finnas och säljas i exempelvis i skolans kafeteria – under förutsättning att de är färdigpackade. Däremot råder fortsatt nötförbud i maten och måltidsverksamheten.
• Beredskap. Oavsett hur kommunen väljer att bygga upp sin livsmedelsberedskap får specialkosten inte glömmas bort i planeringen. Alla måste kunna äta – även i händelse av kris.
Agneta Renmark