De tar helhets­grepp om ­forskningsläget

Fördjupad kunskap om organisations­strukturerna hamnar i topp när de offentliga måltidsverksamheterna formulerar behoven av framtida forskning. Det framgår av en aktuell rapport från Måltid Sverige. 

Rapporten Inblick i forskning kring offentliga måltider, skriven av Måltid Sveriges Michaela Holmberg med vetenskapligt stöd från Göteborgs universitet, presenterades i juni i år. 

Hösten 2018, då arbetet med rapporten inleddes, var det efter en tid av dialog mellan lärosäten och representanter för måltidsverksamheterna. 

– När vi tillsammans började diskutera behoven av forskning framåt märkte vi ett glapp i synen på vad som borde prioriteras, att det fanns olika uppfattningar. För att få en klar bild behövde vi lyssna in måltidsverksamheternas och forskarnas behov, berättar Michaela Holmberg när Förenade Måltider når henne och Maria Helmersson, verksamhetsledare vid Måltid Sverige, för en intervju. 

Organisationsstrukturen en knäckfråga

Rapportens främsta slutsats, efter att måltidsverksamheternas och forskarnas reflektioner jämkats samman, att organisationsstrukturerna har avgörande betydelse för förmågan att prestera – hela vägen i mål. 

Måltidskedjan är lång, komplex och dessutom beroende av (…) personer som inte primärt jobbar med mat.

– Måltidskedjan är lång, komplex och dessutom beroende av exempelvis vårdpersonal och pedagogisk personal, personer som inte primärt jobbar med mat, och som ofta varken känner sig ansvariga för den eller har rätt kunskaper. På många håll saknas ett samarbete över professionsgränserna, vilket gör det svårt att leverera hög kvalitet ända fram till gästen, förklarar Michaela Holmberg, själv kostekonom och med bred erfarenhet från olika positioner i branschen.   

– Forskningen om organisationsstrukturerna behöver vara bred, en kombination av måltidskunskap, kostvetenskap och flera andra discipliner, med fokus på organisationsutveckling inom offentlig sektor, tillägger Maria Helmersson. 

Samlad översikt

Medan en del av rapporten alltså tar sikte på framtiden och frågan om vilket kunskapsunderlag verksamheterna saknar idag, ingår också en kartläggning av befintlig forskning med anknytning till offentliga måltider. 

– Det är viktigt att visa på allt det som faktiskt finns, och inte bara på det som saknas. Sedan ligger en stor utmaning i hur resultaten ska kommuniceras. Inom måltidsverksamheterna vi talat med finns en frustration över att inte veta var man ska hitta information om ny forskning, eller ens var man ska börja, säger Michaela Holmberg. 

Någon form av forskningsportal, där studier och resultat samlas, och görs sökbara, är ett förslag till lösning som lyfts fram.

– Visst vore det en fantastiskt att nå dit, men det skulle samtidigt kräva en del resurser. Här behöver vi resonera vidare, allra helst tillsammans med andra aktörer, säger Maria Helmersson.

Samtidigt, poängterar hon, fyller Måltid Sveriges rapport en liknande funktion – redan idag. 

– I rapporten finns både översikt, beskrivande ingångar och källhänvisningar. Dessutom ser vi goda möjligheter att kunna återkomma med kompletterande uppdateringar framöver. Med grunden på plats blir startsträckan för uppdateringar ganska kort. W

Rapporten ”Inblick i forskning kring offentliga måltider”
(RISE Rapport 2019:39, 59 sidor) finns tillgänglig för läsning och nedladdning i sin helhet via
www.maltidsverige.se/forskning