En branschförening inom
Är du medlem i Kost & Näring? Logga in här! Logga in här!
bakgrundtest

Nyheter

Hem > Aktuellt > ”Behövs mer samverkan mellan kök och vård”
Susann Ask Ordförande DRFny
Kostprofilen

”Behövs mer samverkan mellan kök och vård”

2019-12-04
  1. Sjukhus
  2. Äldreomsorg

Måltiden är det viktigaste i en människas sociala liv och bör behandlas med både omsorg och respekt. Möt Susann Ask, verksamhetsutvecklare i Kronobergs län –  och ordförande i DRF.

Susann Ask

Arbete: Verksamhetsutvecklare i Kronobergs län och ordförande i Dietisternas Riksförbund, DRF.

Ålder: 50 år.

Bakgrund: Dietistexamen vid Umeå universitet, 1993. Arbetat som dietist vid Falu lasarett och i Jönköping, sedan på olika positioner i Region Kronoberg.

Familj: Sambo och tre barn i åldrarna 18, 15 och 12 år.
Bor: Hus i Alvesta med vildvuxen trädgård.

Matfilosofi:
Uppskattar livet-på-landet-lyxen att kunna handla råvaror direkt från en bonde man känner.

När Susann Ask var tio år bestämde hon sig för att jobba med mat när hon blev stor.

– Då visste jag inte att det fanns något som hette dietist men jag funderade över det där med gemenskap. De som inte tålde viss mat blev verkligen exkluderade på den tiden, det fanns knappt några ersättningsprodukter. Jag såg hur det drabbade kompisar och upplevde det som väldigt orättvist.

Det sociala engagemanget i kombination med ett genuint matintresse gjorde restaurangskolan till ett självklart gymnasieval. Men en praktik på Växjö lasarett förändrade allt: det var ju dietist hon skulle bli!

I dag är Susann verksamhetsutvecklare i Kronobergs län och har en delad tjänst mellan måltidsorganisationen och folkhälsoenheten, där hon arbetar strategiskt med övergripande frågor kring måltider, hållbarhet och folkhälsa. Sedan våren 2017 är hon även ordförande i DRF.

Du har beskrivit sjukhusmåltiderna som en outnyttjad potential. Kan du utveckla?

– Väldigt många människor lever med kroniska sjukdomar som diabetes och hjärt-kärlsjukdomar, här vet vi att maten skulle kunna användas både förebyggande och behandlande. Måltiderna behöver vara pedagogiska och individanpassade samtidigt som patienterna är mer delaktiga.

Vad är det främsta hindret för att nå dit?

– Att kunskapen kring mat och måltider hos vårdpersonalen är låg samtidigt som ansvarsfrågan är grumlig. I och med att patienterna blivit allt sjukare har sjukhusdietistens roll kommit längre bort från själva måltiden. Idag handlar mycket istället om parenteral och enteral nutrition. Hälso- och sjukvården måste ta ett större ansvar för att göra maten till en del av behandlingen. I dag är det upp till varje vårdavdelning att ha sina egna rutiner, där det mesta är kopplat till egenkontrollen i stället för patientperspektivet.

Vad kan man göra åt det?

– Det behövs dialog och samverkan, samtidigt som hälso- och sjukvårdens ansvar tydliggörs. Jag tror även på övergripande nutritionsteam på varje sjukhus, där flera professioner från olika verksamheter tillsammans kan driva måltidsfrågan framåt. Idag känner vårdpersonalen inte till vilka möjligheter som finns och därför får patienterna sällan möjlighet att ta del av det fulla utbudet. 

Hur ser du på dietistens yrkesroll rent generellt?

– Vi har en viktig roll inom hälso- och sjukvården men även på fler samhällsarenor. Vi behöver stå upp för ett evidensbaserat budskap som motvikt till alla självutnämnda ”kostexperter”. Tillsammans med exempelvis kostekonomer och kockar har vi också en nyckelroll i den omställning av livsmedelssystemet som krävs för framtidens hållbara måltider, där både hälsa och biologisk mångfald ingår. 

Agneta Renmark