En branschförening inom
Är du medlem i Kost & Näring? Logga in här! Logga in här!
bakgrundtest

Nyheter

Det här är en nyhet från gamla kostochnaring.se – Den kan därför se lite märklig ut

Hem > Aktuellt > Kartläggning: svenska skolmaten under lupp
2014-06-09

Grupp_VIP_SV

Kartläggning: svenska
skolmaten under lupp

Vad kostar skolmaten och vad ligger bakom portionskostnaden  – andel ekologiskt, svenskt och lagat från grunden? Hur är utbildningsnivån i köken? Vilka krav ställer kommunerna i sin upphandling? Det var några av frågorna på agendan när Skolmatens vänner på måndagen den 2 juni presenterade resultaten från 2014 års kartläggning av landets kommuners skolmatskvalitet. Kost & Näring och föreningens fokusgrupp Förskola och Skola representerades av Kerstin Berg, som här rapporterar närmare om resultaten.

Annika Unt Widell, Skolmatens vänner
Annika Unt Widell, Skolmatens vänner

Kartläggningen avser skolmåltidsverksamheteten i Sveriges kommuner i förskola, grundskola och gymnasium. Fokus under kartläggningen har varit grundskolan. Skolmatens Vänners Annika Unt Widell är övergripande projektledare, medan ansvaret för analysen av undersökningsresultaten är Fredrik Erfelt, Argument AB.

Samtliga kommuner har fått en webbenkät att besvara, en kontaktperson per kommun. De som fått enkäten är kostchefer, kostansvariga eller motsvarande i landets 290 kommuner. Antal svarande kommuner 259,  vilket innebär en svarsfrekvens på  rekordhöga 89 procent – aldrig tidigare har en så stor andel kommuner besvarat enkäten.

Redovisningen av livsmedelskostnaden inom kommunerna publicerades i slutet av maj. För detaljerad statistik, besök:
http://www.skolmatensvanner.se/ny-kartlaggning-under-tio-kronor-for-en-skollunch/

Analys av livsmedelskostnad

Det har skett en liten ökning under senaste åren av livsmedelskostnaderna i landets kommuner. Livsmedelskostnad för grundskolelunch 2011 (9,48 kr) 2012 (9,80 kr) och 2013 (9,98 kr). Skillnaderna kommunerna emellan är stora, med ett spann från 6,94 kr upp till 14,74 kr. Mer än hälften av landets kommuner som svarade låg på snittet eller under. Tio procent av kommunerna lägger 12 – 14 kr per lunch. Kartläggningen visar att mindre kommuner tenderar att ha en högre livsmedelskostnad per grundskoleelevs lunch.

Ytterligare ett intressant samband som resultaten visar på är skillnaden i livsmedelskostnad mellan de kommuner som har, respektive saknar, kostchef. I de kommuner som har kostchef ligger snittkostnaden på 9,95 kr, medan kommuner som saknar kostchef har en högre snittkostnad, 10,32 kr.

– Den absoluta merparten av alla kommuner har de facto en kostchef (se vidare under ”Ledning och utbildning” nedan, reds. anm.) och därför bygger siffran 10,32 kr bara på 18 kommuner. Med det sagt, så verkar det som att förekomsten av kostchef leder till att kostnaderna hålls nere, jämfört med när det inte finns någon kostchef i kommunen, säger Fredrik Erfelt.

Ledning och utbildning

  • Tre av fyra upplever ökat ”intresse och engagemang för skolmatens kvalitet” under senaste mandatperioden. Kostchefen nödvändig för samordning.
  • Andelen kommuner med kostchef har ökat från 84 % till 90 % (från 2012 till 2013)
  • Trenden är också att utbildningsnivån i köken ökat (förskolekök ökat från 69 till 72 %) (skolkök/restaurang ökat från 68 % till 71 %)
  • Undersökningen visar att medelstora kommuner i högre grad har kostchef
  • En kraftig ökning har skett i antal kommuner som har ett kostpolitiskt program:
    • Kostpolitiskt program förskola finns i 66 % (2012: 58 %)
    • Kostpolitiskt program skola finns i 70 % (2012: 62 %)
  • Fler kommuner har dessutom ett mål uppsatt för ekologiskt, 2013 var utfallet av ekologiskt 18,5 % i snitt. Var femte kommun låg över 25 %.
  • 70 – 81 % har svarat att man vid senaste upphandlingen använde sig av Miljöstyrningsrådets krav och 74 % har uppgett att man i senaste upphandlingen har möjliggjort för mindre producenter att svara.
  • I undersökningen kan man se ett tydligt samband mellan olika typer av kommuner. Det hänger ofta ihop att en kommun har:
    • En hög andel välutbildad skolmåltidspersonal
    • En kostchef
    • Ett kostpolitiskt program
    • En hög andel ekologisk skolmat
    • Policymål för ”lagat från grunden”
    • En hög andel svensk närproducerad skolmat
    • Använt Miljöstyrningsrådets krav i sina upphandlingar
    • Uppmuntrat mindre leverantörer att lämna anbud i upphandlingar

Det är svårt att säga vad som är orsak och vad som är verkan, men det finns starka samband. Det handlar om medvetenhet, engagemang, kompetens/utbildning.

Mellan kommunernas storlek varierar också resultaten

Resultaten visar att andelen utbildade skolmåltidspersonal ökar med kommunstorleken. Det är mer vanligt att man använder Miljöstyrningsrådets kriterier i större kommuner samt att man sätter upp mål för ekologisk skolmat och att man inhandlar ekologiskt i högre omfattning. Stora kommuner upplever ett större engagemang från politiker.

Det är också vanligare att man i större kommuner uppgett att anledningen till att man inte köper mer ekologiskt är att utbudet är begränsat, medan man i mindre kommuner i högre grad hänvisar till ökade kostnader.

Det finns också en viss koppling mellan ekologisk mat och förekomsten av ”laga mat från grunden”.

Viktigt är att man kan se att förekomsten av ett kostpolitiskt program i kommunen ger många positiva effekter, involverar i högre grad:

  • Politiker
  • Kommuninvånare
  • Elever
  • Föräldrar

Kartläggningen ser samband

  • Små kommuner tenderar att ha en högre livsmedelskostnad än större kommuner.
  • Kommuner med ett kostpolitiskt program tenderar att ha en högre livsmedelskostnad.
  • Kommuner med ekologiskt mål har en högre livsmedelskostnad, snitt för konventionell mat är 9,93 kr medan snittet för kommuner med ekologiskt mål är 10,13 kr.
  • Det är viktigt att vara tydlig i kommunikationen med brukarna (skattebetalarna) så att man talar om vad man får för pengarna.