En branschförening inom
Är du medlem i Kost & Näring? Logga in här! Logga in här!
bakgrundtest
Nyheter
Hem > Aktuellt > “Själva ätomständigheten har blivit farlig”
tellstrom
Kostprofilen

”Själva ätomständigheten har blivit farlig”

2020-10-08
  1. Kostprofilen
  2. Förenade Måltider
  3. Äldreomsorg

Richard Tellström har alltid kickat igång på matens olikheter och vad den betyder för människor i olika tider. Hur påverkas de offentliga måltiderna av den pågående krisen? 

Richard Tellström

Ålder: 60 år.
Arbete: Docent, föreläsare och författare med fokus på matkultur och mat- och måltidstrender. Expert vid SLU Future Food.
Bakgrund: Etnolog och konsthistoriker. Politisk analytiker. Disputerade 2006 i måltidskunskap i Grythyttan, Örebro universitet.
Bor: Hus utanför Uppsala.
Familj: Gift med Thomas.
Intressen: ”Baksidan av att göra intresset till sitt yrke är att man blir av med sin hobby. Nu har jag aktivt valt nya intressen. Till exempel sommarläsprojekt, då jag bara läser skönlitteratur.”

Vi har sett honom på tv i bland annat Historieätarna och Landet Brunsås. På Kostdagarna har han varit en uppskattad föreläsare, senast 2019. Att måltidsforskaren och etnologen Richard Tellström är passionerat intresserad av hur vi förhåller oss till vad vi äter och vad maten betyder är knappast någon överraskning.

Intresset vaknade redan när han som barn iakttog hur människor från olika samhällsklasser åt olika sorters mat. Själv kom han från en arbetarklassfamilj, men märkte som dagbarn i borgerliga familjer bland annat hur mycket mer kött man åt där jämfört med hemma.

De offentliga måltiderna har andra utmaningar att hantera de kommande åren.

Att covid-19 har påverkat vårt förhållande till mat och måltider, inte minst de offentliga, råder det inget tvivel om.

– Själva ätomständigheten har blivit farlig. Det är som att matsalen har förvandlats till de sämre kvarteren i staden, vilket gör att den situationen upplevs som otrygg och mindre intressant.

Att förutsättningarna för måltiderna har förändrats så drastiskt, särskilt på äldreboenden och sjukhus, tycker Richard Tellström är sorgligt. I stället för matglädje och gemenskap har fokus hamnat på fysisk distans och måltider i ensamhet. Det ställer delvis nya krav på kost- och måltidschefer, som nu i högre utsträckning också måste tänka på de äldres psykiska välbefinnande.

– Måltidsgemenskapen har havererat för de äldre, det är det stora som vi behöver förhålla oss till. Vad gör vi om människor tvingas till isolering? Kring det måste vi tänka till. För vi kan vara säkra på att det kommer nya pandemier och kriser. Däremot är det oklart när, eller hur, de kommer att se ut.

På vilka fler sätt påverkar covid-19-krisen de offentliga måltiderna?

 – Det blir nödvändigt med ett nytt sätt att planera, till exempel vilken typ av beredskapslager man behöver ha. Verksamheterna kommer tvingas ha större förråd för att klara mathållningen längre tid under framtida kriser. Samtidigt kan man vara tvungen att kasta mer mat, när frånvaron är hög bland till exempel skolelever och personal. Vi har sedan i våras fått ”coronamatsedlar” som bygger mer på återvinning och förrådsmat.

När du i dag framtidsspanar om offentliga måltiders utveckling med sikte på, säg, 2030 – skiljer sig den spaningen från de du gjorde förra året, före pandemin?

– Ja, absolut. Förra hösten spådde jag bland annat fortsatt ökat intresse för vego, klimat och att livsmedelsstrategin skulle genomföras. Nu har fokus ändrats. De offentliga måltiderna har andra utmaningar att hantera de kommande åren. Till exempel hur vi ska klara nya pandemier och en svagare offentlig ekonomi, som kommer att innebära krav på besparingar. Att servera klimatsmart mat har däremot blivit en självklarhet, trots coronan.

Anna Hjorth