FRAMTIDENS KÖKSKOMPETENS

Kampen om kompetensen

Trots ett skriande behov av utbildade kockar i både offentlig och privat sektor är söktrycket på gymnasieskolans restaurang- och livsmedelsprogram lågt. För landets kost- och måltidschefer är det hög tid att bli aktiva i kampen om framtidens kompetens.

Intresset för att läsa Restaurang- och livsmedels­programmet har minskat stadigt de senaste tio åren. Tuffa arbetsvillkor och att utbildningen inte ger högskolebehörighet tros vara viktiga skäl till varför många väljer andra utbildningsalternativ.

Just nu läser 5 500 ungdomar resta fördelat på 111 orter. Redan det en alltför låg siffra – dessutom kommer många heller att avsluta sin utbildning. På samma gång är utbildade kockar högvilt på arbetsmarknaden.

– Frågar man branschen så säger de att de behöver 10 000 nya kockar per år. Dels växer restaurangbranschen som helhet, dels är varumärket kock något som efterfrågas i allt fler branscher, såsom dagligvaruhandel och livsmedelsföretag, säger Björn Sterner, undervisningsråd på Skolverket.

Han tycker att arbetsmarknaden har ett ansvar för att se till att marknadsföra sig till studievägledare och blivande gymnasieungdomar. Det gäller inte minst alla kostchefer med ansvar för kök i offentlig regi.

– Ni har stora möjligheter att vara med och bidra, inte minst genom att engagera er i gymnasieskolans lokala programråd. Det handlar ju om er framtida kompetensförsörjning, säger Björn Sterner.

Plocka med er en av era unga kockar och besök den lokala gymnasieutbildningen!

”Mycket goda” jobbmöjligheter

Håkan Gustavsson, prognoschef på Arbetsförmedlingen, vill inte kvantifiera hur stort underskottet på kockar är eller väntas bli framöver.

– Vi beskriver hellre hur goda möjligheterna faktiskt är. Kock är vad vi kallar ”ett tydligt bristyrke”, där jobbmöjligheterna är ”mycket goda”. Det gäller både nu och för tio år framåt, säger han.

Rolig, trygg utmaning

Jan Rehn, ombudsman på Kommunal och ansvarig för branschen kök, anser att det krävs aktiva åtgärder för att få elever och föräldrar att förstå att offentlig kock är ett framtidsyrke som är både roligt och tryggt, med ordning och reda när det gäller anställningsförhållanden och andra villkor.

– Vi måste höja statusen på yrket. Och ni kostchefer behöver bli bättre på att berätta att ni lagar mat från grunden, att ni kan erbjuda bra arbetstider och kreativa utmaningar. Plocka med er en av era unga kockar och besök den lokala gymnasieutbildningen, uppmanar Jan Rehn.

En av de som engagerat sig är Kerstin Berg kostchef inom Kalmarsunds gymnasieförbund och aktiv inom Kost & Närings fokusgrupp Förskola och skola. Sedan i höstas representerar hon föreningen i Skolverkets nationella programråd för Restaurang- och livsmedels­programmet.

– Det är bra att vi finns med där för att påverka utformningen av utbildningen. Den offentliga måltidssektorns perspektiv finns inte alltid med, säger Kerstin Berg, som hoppas att fler kostchefer nu ska ta plats i de lokala programråden vid de gymnasieskolor över hela landet som erbjuder Restaurang- och livsmedels­programmet.

– Man kan vara med och påverka utbildningen i hög grad, och därför är det otroligt viktigt att vi inom offentlig sektor finns med och bevakar våra intressen. Att hitta rätt arbetskraft är svårt redan idag och det lär inte bli lättare i framtiden. Om inte vi tar plats i programråden och står upp för våra verksamheters behov, vem ska då göra det? säger Kerstin Berg.

Agenta Renmark

_

FOTNOT Detta är en av flera artiklar i Kost & Närings special om framtidens kökskompetens, som du kan ta del av från och med slutet av maj, här på kostochnaring.se och på föreningens medlems­sidor i Magasin Måltid. Här nedanför hittar du övriga publicerade artiklar i ämnet:

[post_list preset=”kokskompetens”]