Kommunernas kostchefer känner väl till och uppskattar Livsmedelsverkets råd om god och näringsriktig mat i skolan. Råden har bidragit till bättre luncher, mellanmål och till och med frukostar. Ändå är det långt ifrån alla skolor som följer råden.

Livsmedelsverket har låtit utvärdera råden ”Bra mat i skolan” på uppdrag av regeringen. Kostchefer och skolledare intervjuades av Synovate genom djupintervjuer, webbenkäter och telefon under september och oktober. Utvärderingen lämnas i dag till regeringen.

– Råden är uppskattade, men i praktiken har inte alla elever fått nytta av dem, konstaterar Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket.

Önskar mer
Kostcheferna känner till råden väl och tycker att de är väl utformade. Däremot ger kostcheferna sämre betyg till Livsmedelsverket när det gäller att bemöta kritik mot råden i massmedia. Kostcheferna anser också att Livsmedelsverket borde informera industrin om råden, så att utbudet av lämpliga storhushållsprodukter blir större.

Bättre samarbete behövs
En del av råden vänder sig till skolledarna. De har inflytande på skolmiljön, scheman och annat som har påverkar skolmåltiderna.

– Undersökningen visar att de sällan känner till råden. Samarbetet mellan skolledarna och kostcheferna behöver bli bättre, konstaterar Åsa Brugård Konde.

Efterföljnad i skolorna
98 procent av grundskolorna och 57 procent av gymnasierna säljer inte godis och läsk på skolorna, enligt skolledarna
Nio av tio skolledare säger att man undersöker vad eleverna tycker om skolmaten. Fyra av fem skolor har ett matråd.
Två av tre skolor har salladsbord med minst fem grönsaker. Hälften av skolorna följer rådet att endast servera lättmjölk och vatten, lika många när det gäller nyckelhålsmärkt margarin till bröd. Hälften av skolorna följer rådet att servera lunch tidigast klockan 11. Men minst en tredjedel av skolorna följer aldrig råden om flera alternativa rätter. Ungefär lika många svarar att personal från köket inte deltar i föräldramöten, studiedagar och personalmöten.

Hinder
De intervjuade anger flera orsaker till att råden inte följs fullt ut. Ett skäl är att det bara är just råd och inte något som skolorna är tvungna att följa. Ett annat är att man inte har produktionskapacitet eller serveringskapacitet för flera maträtter.

Källa: www.slv.se (ur nyhetsarkivet 2009-12-17)