Upphandlingar av färsk frukt och grönt har länge varit ett av livsmedelsupphandlingens verkliga ”problembarn”. Både priser och tillgång på marknaden ändras betydligt oftare än de flesta andra produktgrupper. Svängningar uppåt och nedåt förstärks av de alltmer oförutsägbara odlingsförutsättningar som följer i klimatförändringarnas spår.
Den här vägledningen riktar sig till svenska offentliga kost- och måltidsverksamheter och upphandlingsenheter i kommuner och regioner. Syftet med den är att kortfattat och konkret ge en samlad bild av de viktigaste avvägningarna och aspekterna som offentliga verksamheterna ställs inför vid upphandling av färsk frukt och grönt.
Vägledningen, som endast finns tillgänglig på webben, består av sju olika avsnitt och har utvecklats av branschföreningen Kost & Näring och föreningens fokusgrupp Upphandling i spetsen.
Lanseringen skedde i juni 2021, men uppdateringar av innehållet kommer att ske löpande, i takt med att branschen utvecklas.
I en avslutande del, utöver de 7 ordinarie avsnitten, kommer med start under hösten 2021 att samla inspirerande, praktiska exempel på framgångsrik upphandling av frukt och grönt, direkt hämtade från olika verksamheter runtom i landet.
Har du synpunkter på vägledningen? Tveka inte att ta kontakt med oss fokusgrupp Upphandling på upphandling@kostochnaring.se. Dina tankar och inspel är viktiga!
Frukt och grönt är lokalpolitiskt viktigt då det ofta finns odlare eller leverantörer i närområdet som kan vara intresserade av att leverera. ”Närodlat”, ”närproducerat” och ”härodlat” är alla exempel på begrepp som under de senaste åren blivit vanligt förekommande.
Det brukar heta att man ”inte ska jämföra äpplen med päron” – men faktum är att också olika sorters äpplen, liksom andra frukter och grönsaker, sinsemellan kan skilja sig mycket i exempelvis färg och storlek. Det är därför viktigt att inte bara tydligt identifiera verksamhetens behov, utan att också hålla i minnet att skillnaderna i kvalité inom ett och samma produktslag kan vara stora.
Vid upphandling av frukt och grönt finns även en rad miljökrav och sociala krav att ta hänsyn till. Mycket av det vi äter odlas utomlands och där gäller andra regler, bland annat för användandet av bekämpningsmedel och villkoren för de som arbetar i produktionen. För exempelvis bananer odlade i utvecklingsländer behöver upphandlande part ta ställning till vilka sociala krav som ska ställas utifrån hänsyn till arbetarna.
Inför en frukt- och gröntupphandling är det viktigt att kartlägga hur era behov ser ut.
De politiskt beslutade mål som finns uppsatta för mat och måltider i kommunen/regionen spelar stor roll för upphandlingens utformning.
Inte sällan vill politiker göra det enkelt för små och medelstora företag att delta i upphandlingarna. Här gäller det dock att vara medveten om de logistiska utmaningar som samarbeten med lokala leverantörer kan innebära. En mindre, lokal leverantör kan också ha svårt att säkra de volymer som den upphandlande myndigheten behöver. Vissa produktgrupper kan därför vara bättre lämpade än andra när det kommer till att köpa lokalt.
Små och stora kök kan ha vitt skilda behov. Om en verksamhet enbart köper in lite grönt att använda som smörgåspålägg på mackan kan det vara enklare för alla parter att täcka detta behov via ordinarie livsmedelsgrossist, snarare än att försöka få det levererat av en stor grönsaksgrossist.
Om det är stor skillnad i storleken på köken tänk på att fråga på både stora och små förpackningar. Skalade/skurna grönsaker kan vara en bra lösning för när köken vill spara tid, men ibland vill köken kanske även köpa obehandlad frukt och grönt för att själva bearbeta till önskad storlek och form. Det ena behöver inte utesluta det andra.
Ett äpple kan se väldigt olika ut och ha olika storlekar. En förskola vill kanske ha ett litet äpple som är enkelt för barnen att hålla i medan en annan verksamhet vill ha större äpplen som är bättre lämpade att klyfta. Gör en tydlig produktspecifikation – och utforma den efter just era behov.
Om ett stort geografiskt område ska upphandlas kan upphandlingen delas upp i olika mindre områden, för att på så sätt underlätta för lokala leverantörer.
Omvänt kan det ibland vara svårt att säkra leveranserna till små och/eller avlägsna områden. I det läget kan en lösning vara att slå samman ett mindre område med ett annat som är lite större. Titta även på alternativ för samleverans. Kanske kan er frukt och grönt-leverantör även köra ut exempelvis mejerivaror, för att på så sätt få bättre lönsamhet i leveranserna?
Hur många leveranser i veckan har ni behov av – och vilka förvaringsmöjligheter finns i köken? Stora enheter brukar behöva större leveranser och har oftast bättre förvaringsmöjligheter. Ett litet kök tar in mindre volymer men har i gengäld som regel mer begränsade utrymmen för kylförvaring. Avvägningen mellan leveransfrekvens kontra förvaringsmöjligheter är viktig att göra.
I de mindre köken finns ofta ett stort behov av att kunna köpa frukt och grönt i lösvikt från grossist. På grund av begränsad åtgång och brist på förvaringsutrymme har många kök inte möjlighet att köpa hela lådor.
Eftersom grossisten å sin sida endast får köpa in hela lådor behöver denne ta hänsyn dels till hur stor del av (alternativt hela) sortimentet som omfattas av krav på inköp i lösvikt, dels vilka specifika produkter som omfattas av kravet och hur detta i sin tur påverkar svinnet. Ställer upphandlingen krav på inköp i lösvikt av udda produkter med låg försäljningsfrekvens, så betyder det att det som blir kvar i den brutna lådan hos grossist sannolikt kommer att behöva kastas.
Vid kravställan om inköp i lösvikt kommer sannolikt också ett högre pris att offereras. För att göra avtalet mer attraktivt kan upphandlande myndighet eventuellt tillåta ett påslag i pris för delade förpackningar.
Alla led i livsmedelskedjan behöver ta ett gemensamt ansvar för att minska matsvinnet. Inför en upphandling är det därför viktigt med en dialog mellan grossister och upphandlande myndighet, i syfte att få en bild av vilka produkter som är lämpliga att ställa krav på för inköp i lösvikt, respektive vilka produkter som tenderar att driva svinnet och av den anledningen endast bör säljas i hel förpackning.
Denna punkt är föremål för diskussion mellan Kost & Näring och branschens aktörer. Vi återkommer med en uppdatering av vägledningen så snart vi arbetat fram krav för detta som betraktas som rimliga av branschens samtliga aktörer.
OBSERVERA: Den trappa för återstående hållbarhetstid som återfinns i punkt 7 av Kost & Närings dokument Branschöverenskommelse för upphandling av livsmedel ska inte tillämpas vid upphandling av färsk frukt och grönt.
Upphandlande myndigheter har stor frihet att ställa krav på miljöhänsyn och social hänsyn vid offentlig upphandling. Kraven kan ställas i upphandlingens alla skeden: som kvalificeringskrav, som tilldelningskriterier och som särskilda kontraktsvillkor.
Oavsett vilka krav, kriterier och/eller villkor som ställs i upphandlingen så ska dessa ha anknytning till det som anskaffas, vara proportionerliga, tillföra verksamheten mervärde – och dessutom vara möjliga att utvärdera i upphandlingsprocessen.
För att de ställda kraven också ska få genomslag och effekt måste dessa följas upp, och eventuella avvikelser hanteras. Uppföljning är helt avgörande för att säkerställa att kraven faktiskt uppfylls och bör ske regelbundet under hela avtalstiden.
Upphandlingsmyndighetens hållbarhetskriterier delas in i miljökrav respektive sociala krav. Ett flertal av kriterierna är utformade för att tillämpas på specifika produktgrupper, till exempel bananer, potatis, lök och äpplen.
Kriterierna är indelade i Basnivå, Avancerad nivå och Spjutspetsnivå. Så här beskrivs nivåerna av UHM (juni 2021):
Som ett stöd till offentliga verksamheter i utmaningen att ställa relevanta hållbarhetskrav har Upphandlingsmyndigheten (UHM) utarbetat hållbarhetskriterier för ett tiotal produktområden, varav ett är just frukt och grönsaker .
Utöver UHM:s hållbarhetskrav kan upphandlande myndighet även formulera egna hållbarhetskrav. Tänk på att dina krav ska vara förenliga med de grundläggande upphandlingsprinciperna så att alla tänkbara anbudsgivare ges samma möjlighet att delta i upphandlingen samt vara möjliga att kontrollera och följa upp.
Nedan beskrivs Upphandlingsmyndighetens miljökrav för frukt och grönsaker. Revidering av kriterierna sker var tredje år. Nästa revidering är planerad till 2021.
Information om ursprung kan vara upplysande för upphandlande myndigheter, till exempel vilken miljölagstiftning som har gällt vid produktionen.
Ursprungsmärkning av färska och hela frukter och grönsaker ingår i EU:s handelsnormer genom förordning (EG) 1308/2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter. Det betyder att produkter som sätts på den europeiska marknaden (även importerade varor) måste vara märkta med det land som produkterna har odlats i. Kraven har funnits sedan 1995 då Sverige blev medlemmar i EU och är idag väl kända inom branschen och av många konsumenter. Med ursprungsland avses det land där varorna odlats. EU:s ursprungsregler omfattar dock inte produkter som till exempel är hackade eller tärnade. De omfattar inte heller potatis som har en särreglering som ej omfattar ursprungsmärkning.
Efterskördsbehandlingar är kemiska växtskyddsmedel som används mot svampangrepp med syfte att förlänga hållbarheten. Kriteriet syftar till att minska användningen av sådana ämnen för att inte i onödan exponera konsumenter för högre resthalter i frukten.
I Sverige är det inte tillåtet med efterskördsbehandling men det är mycket vanligt förekommande i andra länder. Det inte tillåtet med efterskördsbehandling i ekologisk odling.
Vilken effekt har kriteriet på sortimentet? Kriteriet leder till att så gott som endast svenska och/eller ekologiska äpplen uppfyller kriteriet.
Hur följer man upp? Nästan alla konventionella importerade äpplen är efterskördsbehandlade. Kontrollera äpplets ursprungsland. Om äpplet är importerat kan Du be leverantören om bevis att frukten inte är efterskördbehandlad. Vid behov kan kontroll av eventuella resthalter av efterskördsbehandlingsmedel göras genom labbtest.
Vilken effekt har kriteriet på sortimentet? Efterskördsbehandling görs för att skydda grönsaker och rotfrukter mot angrepp under transport och lagring samt för att förlänga produktens ”livsprocess”. I allmänhet innebär efterskördsbehandling högre resthalter och en ökad exponering av bekämpningsmedel för konsumenter. Efterskördsbehandling är inte tillåtet i Sverige eller i ekologisk odling, men är mycket vanligt förekommande i övriga Europa.
Efter den 1 februari är det tillåtet att leverera efterskördsbehandlad lök, eftersom den svenska skörden då oftast är slut. Från den 1 februari och fram till skörden av årets svenska lök är det endast ekologisk lök som inte är efterskördsbehandlad. Observera att kriteriet endast omfattar färska och kylda produkter då det inte finns något behov av att efterskördsbehandla produkter som ska frysas in.
Hur följer man upp? Genom att kontroll av ursprungsland eller annan bevisning från leverantören.
Vilken effekt har kriteriet på sortimentet? För att använda kriteriet krävs kunskap om vilka odlingar som sker i växthus. Tänk också på att det kan variera under året. En säsong kan det odlas i växthus och andra säsonger på friland, se exempelvis tomater. Leverantören kan ha svårt att verifiera kriteriet på grund av att grödor från olika producenter blandas, det vill säga ingen särhållning på produkter från konventionell odling. Ställ frågan till möjliga leverantörer i förstudien om vilka produkter som odlas i växthus och vilka möjligheter de har att särhålla och bevisa kravuppfyllnad.
Hur följer man upp? Först måste det identifieras vilka produkter som odlats i växthus för att sedan begära bevisning att kravet är uppfyllt. Bevisning kan exempelvis vara IP Sigill med tillval klimatcertifiering.
Vilken effekt har kriteriet på sortimentet? Kravet är enligt gällande lagstiftningen som anger att om en produkt innehåller GMO högre än tröskelvärdet ska produkten vara märkt.
Hur följer man upp? Produkten uppfyller kravet om den är certifierad enligt certifieringssystem, exempelvis IP frukt och grönt-grundcertifiering, KRAV, Fairtrade, Rainforest Alliance eller likvärdigt. Det går också att ställa frågan till leverantören om produkten är märkt med att GMO har använts i odlingen. Vill man vara riktigt säker kan man analysera produktens DNA.
Information om att ett livsmedel har sitt ursprung i GMO ska kunna lämnas i alla steg i livsmedelskedjan. Det ska alltid framgå av märkningen om GMO använts avsiktligt i ett livsmedel, oavsett hur liten mängd som är tillsatt. Oavsiktlig förekomst av godkänd GMO-råvara som understiger 0,9 procent behöver däremot inte märkas ut. Läs mer om genmodifierad mat hos Livsmedelsverket.
Vilken effekt har kriteriet på sortimentet? Produkten har som lägst odlats i enlighet med reglerna för EU-ekologisk odling.
Hur följer man upp? Kontroll av märkning, till exempel EU-ekologisk vara.
Vilken effekt har kriteriet på sortimentet? Produkter som kravet omfattar har som lägst odlats i enlighet med reglerna för KRAV-odling.
Hur följer man upp? Kontroll av märkning tex KRAV eller likvärdigt.
Vilken effekt har kriteriet på sortimentet? Via maten får i oss rester av bekämpningsmedel i varierad mängd. Gränsvärden för alla bekämpningsmedel fastställs gemensamt bland EU:s medlemsländer. Mindre än 10 ppb/kg är den så kallade detektionsgränsen, det vill säga vad som är möjligt att mäta. För livsmedelsproduktion finns det inte någon lagstiftning på EU-nivå, utan resthalterna regleras per enskilt ämne. Den totala mängden resthalter kan därmed bli varierande och i vissa fall mycket hög. Observera att tillgången på produkter som uppfyller detta krav är mycket begränsat.
Hur följer man upp? För att kontrollera att resthalten inte överstiger 10 ppb/kg kan mätprotokoll eller annan dokumentation av genomförda mätningar på produkter begäras in.
Vilken effekt har kriteriet på sortimentet? Returlådor som används vid hantering av frukt och grönt kan innebära minskad miljöbelastning eftersom returlådor och returpallar används hundratals gånger och därefter återvinns. Tänk på att emballaget inte är tätt och det kan finnas risk att vissa produkter utsätts för mer drag än vad de klarar av. För att lösa det behovet kan krav på miljövänlig insatspåse vara aktuell.
Hur följer man upp? Tänk på att endast ställa krav på returlådor på produkter som beställs i lösvikt så att leverantören slipper packa om färdigpackade produkter och riskera att produkterna får stötskador etc.
Många av de frukter vi äter till vardags odlas i utvecklingsländer. Arbetsförhållandena på plantagerna är ofta dåliga och lönerna så pass låga att de inte täcker de anställdas mest grundläggande levnadsomkostnader. Många som arbetar inom fruktindustrin är säsongsanställda, vilket innebär att de endast är anställda under en bestämd period för att skörda frukten. De säsongsanställda befinner sig ofta i ett utsatt läge gentemot sin arbetsgivare och har ofta sämre arbetsförhållanden än de fast anställda.
Produkter ska vara odlade under arbetsförhållanden som uppfyller följande:
Hur följer man upp? Produkten ska vara certifierad enligt kriterierna för Rainforest Alliance eller likvärdigt.
Produkter ska vara odlade under arbetsförhållanden som uppfyller följande:
Hur följer man upp? Produkten ska vara certifierad enligt kriterierna för Fairtrade eller likvärdigt.
För att kunna mäta kvalitet har EU har tagit fram produktspecifika handelsnormer för nedanstående frukter och grönsaker. Handelsnormerna finns tillgängliga på Jordbruksverkets hemsida.
Frukter (klicka här för handelsnormerna hos Jordbruksverket):
Grönsaker (klicka här för handelsnormerna hos Jordbruksverket):
Dessa produkter svarar för cirka 75 % av det värde av frukt och grönsaker som saluförs inom EU. Varje frukt klassificeras enligt individuella kriterier i:
Under förstudien inför upphandlingen kan det vara lämpligt att fråga möjliga leverantörer om vilka klasser de kan leverera av respektive produkt.
Läs mer om de individuella kriterierna via länkarna ovan till Jordbruksverkets handelsnorm och klassificering per produkt.
Produkter som inte har produktspecifika normer ska i stället uppfylla den allmänna handelsnormen. På dessa produkter är det inte möjligt att ställa krav på klassificering, utan endast att de ska uppfylla den allmänna handelsnormen som säger att frukter och grönsaker ska vara sunda, av god och marknadsmässig kvalitet och märkta med ursprungsland.
Den allmänna handelsnormen finns också den tillgänglig för nedladdning hos Jordbruksverket, på samma sidor som länkas till ovan för frukter respektive grönsaker.
Stiftelsen Potatisbranschen har tagit fram nationella kvalitetsnormer för bland annat industriskalad potatis och oskalad rå potatis, så kallad Storhushålls-prima. Nämnda kvalitetsnormer finns för tillgängliga nedladdning i PDF-format här (under rubriken ”Fördjupning” längst ned på sidan).
Reglerna ska säkerställa att den potatis som levereras:
På Svensk Potatis hemsida finns även en checklista för upphandling av potatis som även innehåller kriterier för uppföljning av kvalitet.
En garanti på att produkten uppfyller IP Sigills kriterier som säkrar livsmedelskvalitet och ökad miljöhänsyn. Svenskt sigill har även en klimatcertifiering. Kontrollen på efterlevnaden av produktionsstandarden genomförs av oberoende part och återkommande kontroller, s.k. revisioner, genomförs.
KRAV-märkning på frukt och grönt innebär att produkten är odlad utan konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel som är naturfrämmande. KRAV-märkning visar också att sociala förhållanden och arbetsvillkoren för bönder och anställda på produktionsplatserna är bra.
EU-ekologisk märkning innebär att produkten odlats i enlighet med de principer som återfinns i unionens förordning kring ekologisk produktion, (EG) nr 834/2007.
På en ekologisk odling får man inte använda sig av syntetiskt framställda bekämpningsmedel, inte heller konstgödsel är tillåtet. Vissa bekämpningsmedel som är naturligt förekommande är dock godkända för användning – spinosad, pyretrin och svavel är tre exempel på sådana.
Oberoende certifiering som jobbar för att stärka socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar utveckling gentemot länder med utbredd fattigdom. Fairtrade-certifiering är vanligt på bananer.
Global certifiering av livsmedel där ett antal kriterier finns med i regelverket: säker produkthantering, lagkrav om miljö och sociala villkor, behovsanpassad gödsling och bevattning, spårbarhet, dokumentation samt intrigerat växtskydd.
Inom Global Gap finns tillägget GRASP som har utvecklats för att även kunna kontrollera sociala villkor i odlingen, så som specifika aspekter av arbetstagarnas hälsa, säkerhet och välfärd.
Internationell märkning på livsmedel som syns inte minst på bananer. I kraven för märkningen ingår bland annat främjande av biologisk mångfald, insatser för skydd av skogen och förbättrade försörjningsmöjligheter och villkor för odlare i framför allt tropiska länder. Inom det sociala området ställs krav på exempelvis föreningsfrihet och organisationsrätt.
När det talas om att köpa frukt och grönsaker ”efter säsong” så åsyftas i regel den svenska säsongen. Många tänker då på sommaren och de frilandsodlade produkter och bär som frodas då, men säsongen är i själva verket betydligt längre. Många grönsaker växer under både vår och höst, och exempelvis rotsaker kan lagras. Möjligheter finns förstås också att odla i växthus.
Med det sagt; många sorters frukter och grönsaker kan aldrig odlas i Sverige. I dessa fall är det säsongen i det land där grödan växer som bör tas i beaktande. Säsongernas start och stopp kan dock variera från år till år, beroende på till exempel väderförhållanden och skördekvalité.
Mot den bakgrunden är det naturligt att den upphandlande myndighet som önskar köpa in efter säsong allra först behöver ställa sig frågan om vad detta ska innebära i praktiken.
Vid en önskan om att följa den svenska säsongen och därför också köpa in grödor som växt i Sverige, uppstår problemet att det enligt LOU inte är tillåtet att fråga på svensk råvara eller produkt.
Många ställer sig då frågan om det är möjligt att runda lagstiftningen för att på annan, men fortfarande laglig, väg säkerställa svensk råvara/produkt. Ett sätt är att i upphandlingsdokumentets artikellista välja att ange sort på vissa produkter, för att på så sätt styra mot den svensk säsong och inhemska råvaror. Tänk dock på att olika sorters grödor trivs under olika årstider och att tillgången kan variera mellan olika grossister. Detta beroende på vilka odlare respektive grossist har samarbeten med.
Det finns en uppsjö av olika säsongsguider att använda som följer svensk säsong, och i det stora hela liknar de alla varandra. Här tipsar vi om två av dem, som är både faktagranskade och väl genomarbetade.
Diet for a green planet är ett matsystem som handlar om att äta så att man minskar sin klimat- och miljöpåverkan, men också på ett sätt som tar större hänsyn till jordens resurser. Den vegetabiliska andelen utgör en stor del av den totala kosten.
Diet for a green planet har tagit fram säsongspyramider som anger när på året tiden är rätt för äta olika råvaror. Bas för säsongspyramiderna är den svenska säsongen.
Säsongspyramiderna finns tillgängliga för nedladdning i PDF-format här.
En annan säsongsguide som listar färsk frukt, grönsaker, potatis och andra rotfrukter odlade i Sverige kommer från den sydsvenska producentorganisationen Sydgrönt och kan laddas ned i PDF-format på organisationens hemsida här.
Inom frukt och grönt används till största del Årstalistan som prismodell. Årstalistan är ett oberoende företag som tar fram ett snittpris på de vanligaste frukterna, grönsakerna, rotfrukterna samt potatis som för tillfället finns tillgängligt på marknaden. Idag är Årstalistan det enda helt transparenta verktyg som går att använda vid upphandling av färsk frukt och grönt, i den meningen att både säljare och köpare har samma insyn.
Det vanligaste är att fråga på en rabatt på Årstalistan, antingen på hela sortimentet eller olika rabatt för olika varugrupper. På företagets hemsida finns närmare information om Årstalistans tjänster och arbetssätt.
En annan prismodell är att kombinera Årstalistan med att begära in fasta priser på exempelvis potatis, morot, lök, vitkål och andra produkter ur det så kallade ”cut and store”-sortimentet, det vill säga sådant som skördas och sedan kan lagras ända till nästföljande skörd. Prisjustering av detta sortiment sker två gånger per år. Även andra varugrupper, till exempel bearbetade produkter och bananer, prisjusteras också de i dagsläget på samma sätt. Både här och för ”cut and store”-sortimentet är det således möjligt att be om fasta priser med prisjustering två gånger per år. För övriga produkter, där det inte går att sätta fasta priser, tillämpas Årstalistan fortsatt.
Färsk frukt och grönt är inte en lätt upphandling att välja prismodell till. Det är en marknad som är beroende av väder, något som ingen kan rå på. Grossisterna vill å ena sidan se en tydlig specifikation på vad de offentliga kunderna vill ha, men understryker på samma gång att samma specifikation måste vara anpassad till marknadens villkor och inte alltför snäv.
Vi i Kost & Närings fokusgrupp Upphandling kommer fortlöpande uppdatera detta avsnitt i takt med att diskussionerna med producenter och grossister fortskrider om hur branschen kan nå fram till en omarbetad prismodell som gynnar den goda offentliga livsmedelsaffären, såväl ur köparens som ur säljarens perspektiv.
Precis som i uppföljningen av andra avtal är uppföljningen av frukt och grönt-avtal beroende dels av de specifika krav som ställts i upphandlingen, dels av hur stora resurser som finns tillgängliga för uppföljning.
Mer generella tips kring vad som är viktigt att tänka på vid uppföljning av ett livsmedelsavtal återfinns i punkt 7 av Kost & Närings verktyg för livsmedelsupphandling, som också det finns här på kostochnaring.se.
Vad som däremot brukar särskilja frukt och grönt-avtalen från andra är att priserna ändras oftare. Det är vanligt att avtalet omfattar varugrupper som prisjusteras så ofta som varje vecka. Om priserna och eventuella rabatter i avtalet utgår ifrån en prislista som till exempel Årstalistan så är det viktigt att kontrollera att det som levererats och faktiskt överensstämmer med vad som fanns på prislistan under den aktuella veckan, ifråga om exempelvis pris och produktspecifikation. Om man använder sig av Årstalistan och upplever att det är en administrativ börda att följa upp priserna varje vecka, glöm då inte att ni kan prata med er grossist och se vad de kan hjälpa till med. Till exempel kan ni be grossisten att lägga till en kolumn i prislistan där förra veckans pris står så ni enkelt kan jämföra endast de produkter som prisjusterats.
Ett vanligt problem i samband med uppföljningen av pris är att leverantörens vara inte har samma ursprungsland som varan på Årstalistan. Leverantören kan då hävda att det inte är möjligt att hålla det angivna priset. Om situationen uppstår, sök dialog med leverantören i syfte att gemensamt komma fram till en lösning. En annan möjlighet kan vara att skriva in i avtalet att priset alltid ska vara detsamma, oavsett ursprungsland.
Slutligen – dra nytta av den specialistkunskap som frukt och grönt-leverantören i regel sitter inne med! Studiebesök hos lokala odlare eller utbildningstillfällen på olika (råvaru-)teman är bara två av alla tänkbara idéer. Och missa inte möjligheten att arbeta tillsammans för att utveckla nya produkter av behandlade grönsaker som passar i just er verksamhet.
