«

»

feb 20 2019

Skriv ut detta Inlägg

Steg för steg mot skarpa riktlinjer för specialkost

Med riktlinjerna på plats räknar fokusgruppen med att deras roll i framtiden blir fungera som enande kraft och kunskapsbank i frågor som rör specialkoster. Här Åsa Kullberg (t.v.) och Camilla Wiström under i ett av gruppens arbetspass under Föreningsdagarna.

Steg för steg mot skarpa riktlinjer för specialkost

Kvalitet och förankring står i centrum när Kost & Närings fokusgrupp Förskola och skolas arbete med nationella riktlinjer för specialkost nu går in i slutfasen. ”Vi tror och hoppas att de nationella riktlinjer vi nu tar fram ska bli till stor nytta för väldigt många” menar fokusgruppens Åsa Kullberg.

När fokusgruppen inledde sitt arbete, 2017, var tanken att ta fram nationella riktlinjer avseende laktos, gluten och andra vanliga kostavvikelser. Men redan tidigt i processen insåg man att det fanns viktigare frågor.

Vem bär huvudansvaret för specialkost? Vilka lagar och regler behöver man ta hänsyn till? Och vad är egentligen specialkost?

Otydliga regelverk

Skolmåltiden berörs av skollagen, diskrimineringslagstiftningen, livsmedelslagen och hälso- och sjukvårdens regelverk, men bilden har inte varit tydlig.

– Otydligheten skapar osäkerhet och utrymme för egna tolkningar. Dessutom har vi i vårt arbete hittat en del luckor i regelverken, konstaterar fokusgruppens Åsa Kullberg.

– Det är viktigt att arbetet görs i dialog och samverkan med de myndigheter, intresseorganisationer och branschorganisationer som berörs. För att riktlinjerna ska komma till nytta krävs bred förankring och gemensamma ståndpunkter, fortsätter hon.

4 kärnområden

Utifrån insamlat material har fokusgrupp Förskola och skola ringat in fyra områden där verksamheternas behov av stöd är som störst.

1. Definition av specialkost

Vägledning för vilka koster det finns krav på att köket ska leverera.

2. Ansvarsfördelning

Tydliggörande av ansvarsfördelning mellan kök, matgäst, pedagoger, elevhälsa och sjukvården. Vem ansvarar för säkerheten, och vem bär ansvaret om det uppstår en allergisk reaktion?

3. Läkarintyg

Enhetligt specialkostintyg – eller inte? Samstämmighet och jämlika förutsättningar vad gäller intyg från vården.

4. Kompetenshöjning

Behov av ökad kompetens i hantering av specialkost genom utbildning av berörd personal: serveringspersonal, pedagoger, fritidspersonal.

Stort intresse

Ett första steg var att kartlägga hur kost- och måltidschefer i olika delar av landet resonerar kring specialkosterna, och i vilka delar de behöver stöd. Omkring 70 djupintervjuer har genomförts sedan dess, och under Kostdagarna i mars bjuder gruppen dessutom in till en satellitworkshop för att få ytterligare inspel från medlemmar och övriga deltagare.

”Riktlinjerna kommer att vara praktiskt inriktade, med fokus på att lösa utmaningarna i köket”

– Intresset från kollegorna är mycket stort, det är många som ser fram emot att få gemensamma riktlinjer och stöd i sina prioriteringar. Kostavvikelser kan både vara resurskrävande och bli en betydande källa till svinn. Hållbarhetsaspekten är viktig, konstaterar Åsa Kullberg.

Specialkost kräver diagnos

En annan viktig utgångspunkt var att ringa in vad som ska rymmas inom specialkost som begrepp. Gruppen har valt att utgå ifrån Socialstyrelsens definition.

– Specialkost är något man behöver av medicinska skäl, det är utgångspunkten. Allt annat – etik, religion, eller lättare neuropsykiatriska funktionshinder – bör få en annan benämning och kan ofta lösas på andra sätt. Att neka kostanpassning kan tolkas som diskriminering och vi har lagt ett stort arbete på att ta reda på var gränserna går, berättar Åsa Kullberg.

”Det handlar inte om önskekost”

Enligt Skolverket kan anpassning av skolmåltiden även vara aktuellt om en elev behöver särskilt stöd, till exempel vid just neuropsykiatriska diagnoser.

– I dialog med de inblandade behöver vi komma fram till ett system som fungerar. Det handlar inte om önskekost. Riktlinjerna kommer att vara praktiskt inriktade, med fokus på att lösa utmaningarna i köket, understryker Åsa Kullberg, och tillägger att matgästerna och deras föräldrar ofta ställer höga krav.

Det märks tydligt att önskemålen påverkas av media, inte minst i frågan om gluten och laktos.

– Det är inte bra att begränsa kosten i onödan och det är absurt att trender kan få styra barnens mat i skola och förskola. En bättre dialog mellan berörda parter skapar en ökad förståelse för varandras perspektiv och innebär en positiv utveckling för alla.

 

Dialogpartner och remissinstanser

Dessa organisationer och myndigheter är aktivt involverade i fokusgrupp
Förskola och skolas arbete med nationella riktlinjer för specialkost.

Astma- & Allergiförbundet – Dietisternas Riksförbund – Livsmedelsverket – Måltid Sverige – Riksföreningen för Skolsköterskor – Skolmat Sverige – Skolmatens vänner – Svenska Barnläkarföreningen – Svenska skolläkarföreningen – Unga Allergiker.

 

 

Permalänk till denna artikel: https://www.kostochnaring.se/nyhet/steg-for-steg-mot-skarpa-riktlinjer-for-specialkost