«

»

jul 08 2016

Skriv ut detta Inlägg

Så stavas hållbarhet

Workshop4_16

Uppslag för förbättring. Stora bilden fr.v.: Marianne Backrud-Hagberg och Marianne Schröder Maagaard, ordförande respektive sekreterare i Kost & Näring. Överst t.h.: Anna Richert, sakkunnig matfrågor, WWF. Nederst t.h.: Karin Henningsson, kassör, Kost & Näring. Foto: Anna Sundström.

NYTÄNKANDE, TYDLIGHET, GRADVIS FÖRÄNDRING

Så stavas hållbarhet

Någon lär ha sagt att ”på alla komplexa problem finns en enkel lösning, och den är fel” – en sanning som stämmer väl in på de diskussioner som fördes under Kost & Närings Almedals-workshop på tema hållbarhet, den 5 juli. Inspelen och idéerna kring hur de offentliga måltidsverksamheterna ska komma framåt i hållbarhetsarbetet var däremot många.

De deltog i workshopen

Kerstin Amelin, fritidspolitiker (V) i Botkyrka kommun och aktiv inom Svensk mat- och miljöinformation, med fokus på initiativet Vegonorm.

Ulf Sonesson, seniorforskare inom mat och miljö, SP, med inriktning mot hållbarhet.

Anna Richert, sakkunnig i matfrågor, Världsnaturfonden, WWF.

Marianne Backrud-Hagberg, ordförande, Kost & Näring.

Karin Henningsson, kassör, Kost & Näring.

Marianne Schröder Maagaard, sekreterare, Kost & Näring.

Syftet med den två timmar långa workshopen på hotell S:t Clemens i centrala Visby var att utifrån ett problemorienterat arbetssätt ringa in de frågor och områden som bedöms vara de allra viktigaste för att åstadkomma ytterligare förbättringar i hållbarhetsarbetet.

Förstärkt satsning

Workshopen är ett led i en förstärkt satsning på hållbarhetsfrågorna inom Kost & Näring. Resultaten och slutsatserna från workshopen kommer bland annat att ligga till grund för planeringen av arbetet i föreningens nya, femte fokusgrupp, Hållbarhet, som under hösten inleder sitt arbete.

Diskussionerna mellan sex deltagarna runt bordet – tre experter, alla med sina unika ingångar och kunskaper på hållbarhetsområdet, matchade mot lika många representanter för kost- och måltidschefssidan i form av styrelseledamöter i Kost & Näring – kunde vid workshopens slut sammanfattas i tre huvudområden för förändring.

1. Hållbarhet – dags att reda ut begreppen

En avgörande anledning till att många måltidsverksamheter kommit så långt i arbetet med att minska svinnet och att öka andelen ekologiska råvaror hör tätt samman med att dessa båda områden går att definiera, mäta – och följa upp.

– För matsvinnet kan du sätta exakta mål ned på tiondels procent och sedan sträva efter att nå dem, samma sak gäller ekologiskt. Då är det enkelt både för organisationer och politiker att haka på. Men för ”hållbart” finns inga sådana definitioner. Vi i verksamheterna skulle behöva kriterier och mätbarhet, framhöll Kost & Närings Karin Henningsson.

– Inom forskarvärlden har vi traditionellt varit ovilliga att gå ut och säga ”vi är osäkra, men vi tror att det är så här”. Samtidigt är det kanske bättre om vi forskare gissar än att andra gör det, eftersom vi med vår kunskap kan gissa lite mer initierat. Det viktigaste kan vara att komma igång med förändringar, även om alla detaljer i lösningarna inte är på plats, replikerade Ulf Sonesson, seniorforskare vid SP, som därmed ställde sig positiv till Kost & Näring-sidans önskemål tydligare riktlinjer på hållbarhetsområdet.

Workshop1_16

Ulf Sonesson, seniorforskare vid SP och Kerstin Amelin, fritidspolitiker (V) i Botkyrka kommun och verksam inom Svensk mat- och miljöinformation. Foto: Anna Sundström.

2. Nytänkande kring eko kontra konventionellt

Frågan om ekologiskt i allmänhet – och de vanligt förekommande kommunala ekomålen i synnerhet – var ett återkommande tema. Samtidigt som det runt bordet rådde bred enighet om förtjänsterna med ekologiskt, både miljömässigt och som ”dörröppnare” historiskt sett mot ett mer hållbart tankesätt, blev det tydligt att tiden nu är mogen för ett bredare fokus, där aspekterna på hållbarhet blir både fler och mer nyanserade.

– Vi brukar prata om att det är bra med ekologiskt, men att målen ändå inte får sättas för högt. Än så länge är vi inte där, men någonstans finns en gräns där miljönyttan inte längre överväger. Det behöver finnas en bit utrymme reserverad för den där duktiga, konventionella bonden, som producerar bra produkter på ett effektivt sätt, betonade Anna Richert, sakkunnig inom mat vid Världsnaturfonden, WWF. Hon fick stöd i sin hållning bland annat av Ulf Sonesson, som pekade på en mycket stor förbättringspotential i att differentiera produkterna också inom kategorierna ekologiskt och konventionellt.

Workshop2_16

Diskussionen modererades av David Hollertz, kommunikatör i Kost & Näring. Foto: Anna Sundström.

– Både den ekologiska och den konventionella produktionen skulle kunna bedrivas mycket effektivare än idag. Vissa producenter ”gör det bättre” helt enkelt, ur ett hållbarhetsperspektiv. Miljömässigt och även rent ekonomiskt kan det många gånger göra betydligt större skillnad att köpa in från de bästa konventionella producenterna, jämfört med att öka andelen ekologiskt ytterligare, resonerade Ulf Sonesson.

3. Grönt är skönt – gradvis omställning mot vegetabilier

Det är ett oomtvistat faktum att köttkonsumtionen behöver minska kraftigt framöver – men hur denna förändring i beteende och attityder ska komma till stånd råder det delade meningar om i debatten. Marianne Schröder Maagaard, sekreterare i Kost & Näring och till vardags kostchef i Kiruna kommun, pekade bland annat på problemen med förankring i kampanjer av olika slag, så som köttfria dagar.

– Vissa politiker gillar slogans som snabbt går in. Problemet är att när de väl har bestämt går de in och kör över sina egna kostorganisationer. Dessutom med kort varsel, utan förankring eller planering. Då blir kvaliteten på maten lidande, vilket leder enorma bakslag, sade Marianne Schröder Maagaard.

Workshop3_16

David Hollertz och Anna Richert. Foto: Anna Sundström.

En mycket bättre lösning, framhöll flera av workshop-deltagarna, är istället att gradvis minska på köttet till förmån för vegetabilierna – gradvis, och utan stort väsen. En hållning som även Kerstin Amelin från Svensk mat- och miljöinformation, SMMI, instämde i – trots att organisationen ligger bakom kampanjen ”Köttfri måndag”.

– Sättet att få människor att äta mindre kött i stor skala är att inte göra en stor grej av det, utan istället reducera mängden kött lite grann, varje dag, sade Kerstin Amelin, som också är involverad i arbetet med SMMI-kampanjen ”Vegonorm” som syftar till att göra den vegetariska maten till standard.

Samtidigt gick hon till försvar för ”Köttfri måndag”.

– Jag tror att Köttfri måndag fyller en annan funktion. Det viktiga har varit att få igång diskussionen, att väcka debatt. Kanske sparkar folk till en början bakut och går till Mc Donald’s istället. Men tanken har ändå väckts där: ”varför vill de att vi ska göra så här?”. Där uppstår något att bygga vidare på.

Permalänk till denna artikel: https://www.kostochnaring.se/nyhet/sa-stavas-hallbarhet