«

»

jul 07 2019

Skriv ut detta Inlägg

Målbilden: kostavvikelser ner till 5 procent

Klicka för att ta del av det filmade seminariet i sin helhet ▼

ALMEDALSVECKAN 2019

Målbilden: kostavvikelser
ner till 5 procent

Runt var femte skollunch är idag någon form av anpassad kost. I de offentliga måltidsverksamheterna tilltar diskussionen om hur långt man ska vara beredd att gå för att tillgodose specifika önskemål – och hur mycket det ska få kosta. Avsaknad av gemensamma riktlinjer gör det svårt att dra gränser.

Skäliga krav eller orimliga önskemål – är specialkosterna ett hot mot skolmåltiden?

ONSDAG 3 JULI, 13:00 – 13:45

Medverkande

Anna-Karin Quetel, nutitionist och projektledare, Livsmedelsverket, kompetenscentrum för offentliga måltider
Sofia Knáz, leg. dietist och projektledare, projektet Bra mat för alla
Åsa Kullberg, affärsområdeschef, Kost & Närings fokusgrupp Förskola och skola och verksam inom Linköpings kommun
Gunilla Martinsson, måltidschef, Kost & Närings fokusgrupp Förskola och skola och verksam inom Munkedals kommun
Cecilia Nebel, moderator

Mot den bakgrunden, och utifrån det pågående arbetet med just nationella riktlinjer för specialkost, arrangerade Kost & Näring och föreningens fokusgrupp Förskola och skola på onsdagseftermiddagen Almedalsseminariet ”Skäliga krav eller orimliga önskemål – är specialkosterna ett hot mot skolmåltiden?”.

I samband med seminariet lanserade fokusgruppen också en uttalad målbild för kostavvikelsernas andel av det totala antalet portioner: från dagens cirka 20 procent ner till bara 5 procent.

– En skolkock kan ibland behöva göra 18 till 20 olika varianter av en maträtt. Det här tarvar naturligtvis resurser. Föräldrarnas många olika och högt ställda krav kan vara väldigt svåra att leva upp till, inledde Förskola och skolas Gunilla Martinsson, som tillsammans med fokusgruppkollegan och medpanelisten Åsa Kullberg framhöll att nationella riktlinjer är viktiga ur ett medborgarperspektiv. Villkoren ska vara lika för alla, oavsett var man bor eller vilken skola man går på.

– Merkostnaderna tar av de gemensamma resurserna. Frågan om specialkoster bör hanteras av elevhälsan men hamnar ofta i köket. Man kan minska arbetsbördan genom att servera maten på ett flexibelt sätt, dock måste säkerhetsaspekten prioriteras. I skolan är buffé ett bra alternativ, men i förskolan kan man inte lägga ansvaret på barnet eller pedagogerna, sade Anna-Karin Quetel, projektledare vid Livsmedelsverkets nationella kompetenscentrum för offentliga måltider.

Läkarintyg fråga om säkerhet

Med det sagt, och detta var något som inskärptes av panelen: Varje individ som har ett verkligt behov av anpassning av mat och måltider har också självklart rätt att få det.

 

Foto: Linnea Ronström.

– Vad det handlar om är att se till att varje elev får förutsättningar att faktiskt klara sin skolgång. De som har en verklig allergi har självklart rätt till bra och säker mat, men det får inte drabba de andra barnen eller begränsa livet och livskvaliteten i onödan, underströk Åsa Kullberg.

– Jag tänker att vi kanske har gått lite överstyr när det gäller försiktighetsprincipen, där vissa livsmedel ibland uteslutits från hela verksamheter utan att det ens funnits ett medicinskt underlag. Sådant drabbar alla barn på ett negativt sätt. Här tror jag vi behöver ta nya tag, sade Gunilla Martinsson.

Men hur – och av vem – ska då bedömningen göras om vad som är legitima grunder för att bevilja specialkost?

– När det handlar om snabba allergiska reaktioner, multiallergi eller luftburen exponering kräver vi läkarintyg. Problemet är att det finns vårdpersonal som skriver ut intygen på bristande grunder. Det görs i all välmening men felaktig kostanpassning kan faktiskt fördröja diagnosticeringen av allvarliga sjukdomar, berättade Åsa Kullberg med referens till sin yrkesroll som affärsområdeschef för kost och restaurang i Linköpings kommun.

Foto: Linnea Ronström.

Sofia Knáz, dietist och projektledare för ”Bra mat för alla”, ett treårigt projekt vars syfte är att grunda ett nationellt kompetenscentrum för matallergi och annan matöverkänslighet, resonerade i liknande riktning.

– Matöverkänslighet och allergi ökar och fler söker vård. Det är viktigt att läkarintyg skrivs av specialist som även har kunskap inom nutrition.

– En ordentlig utredning och samarbete mellan skolhälsan och allergimottagningen ökar tryggheten för barnet och familjen och förenklar för köket. Det minskar arbetsbördan och skapar en säkerhet för individen, sade Åsa Kullberg.

Oklart kring ”övertygelsekosten”

Skolmaten är en fråga för Skolverket och Skolinspektionen och när det gäller funktionsnedsättning eller religiösa skäl styr diskrimineringslagen. Under senare år har så kallad övertygelsekost ökat i omfattning och det finns en osäkerhet kring hur långt verksamheterna bör gå dessa önskemål tillmötes. Behovet av tydliga riktlinjer och praxis kring exempelvis vegankost är därför stort.

I arbetet mot färdiga riktlinjer, vad händer härnäst? undrade moderatorn Cecilia Nebel.

– Ett förslag från Kost & Näring är ute på remiss just nu, och efter sommaren kommer vi i fokusgruppen med spänning att läsa, ta till oss och säkert också ta uppföljande kontakter. Det är jätteviktigt att vi har en samsyn, så att det här blir något vi alla kan ha nytta av. Om inte kommer det här bara att bli en hyllvärmare, betonade Åsa Kullberg.

Kajsa Asp Jonson

Permalänk till denna artikel: https://www.kostochnaring.se/nyhet/malbilden-kostavvikelser-ner-till-5-procent