«

»

okt 16 2015

Skriv ut detta Inlägg

“Hur får vi verkligheten att gå ihop?”

Panel 2 fixad

Var går gränsen mellan specialkost och önskekost? En fråga omöjlig att besvara, menade SLV:s Eva Sundberg. Foto: Malin Ottosson.

“Hur får vi verkligheten att gå ihop?”

Det var temat för den paneldiskussion som avslutade Kost & Närings heldagsseminarium torsdagen den 15 oktober om specialkoster: “Skäliga anspråk – eller orimliga önskemål?”.

Diskussionspanelen bestod av Per-Arne Andersson, direktör, avdelningen för utbildning och arbetsmarknad, Sveriges Kommuner och Landsting, SKL; Marianne Backrud-Hagberg, ordförande Kost & Näring; Lars-Åke Bäckman, undervisningsråd idrott och hälsa, Skolverket; Eva Sundberg, teamchef Mat och Måltider, Livsmedelsverket samt Kristina Georgiev, skolöverläkare och barnläkare, Kristianstads kommun.

Här följer ett referat av diskussionen:

Kristina Georgiev svarar på frågan om laktosfri kost kan plockas bort. Kristina menar att man inte ska servera specialkoster som inte behövs. Stafettpinnen går till elevhälsan och sjukvården som måste bli bättre på att sammanställa statistik och ta ansvar därefter.

Riktlinjerna ser likadana ut för hela Sverige, detta är en sjukvårdsfråga.

Specialkost och önskekost – var går gränsen? Eva på SLV svarar. Gränsen är omöjlig att dra. Omöjligt med nationella riktlinjer, vi måste se till barnen. Det är inte så enkelt att ta fram en mall för detta. Nära och bra kontakt med sina matgäster bygger förtroende.

Per-Arne Andersson, SKL, tipsar om faktaverktyget Skolmat Sverige. Det är idag 25 % av Sveriges skolor som använt verktyget. Verktyget ger en bra fakta för att få en ökad dialog och samverkan på kommunal nivå.

Kost & Närings ordförande Marianne Backrud-Hagberg bryter in och önskar att få fram riktlinjer kring specialkoster. Eva på SLV kontrar och ber om hjälp av oss alla, hur skulle dessa riktlinjer se ut? Marianne och Eva enas om att dialogen måste fortsätta tillsammans.

Kristina från Kristianstads kommun tipsar om att kost för barn med speciella behov är att föredra om man tillsammans fyller i intyg för specialkost. Det kan bli krångligare att blanda in skolläkare i fall där det inte behövs. Kristina poängterar vikten av att dialogen mellan kostverksamhet, skolhälsovård och föräldrar fungerar.

Deltagarfråga: får måltidspengen överlåtas till föräldrarna om vi inte kan uppfylla föräldrars krav?

Tål att tittas på enligt Livsmedelsverket om det är möjligt? Skolverket hänvisar till ett rättsfall, det enda i sitt slag. Det är skolans ansvar att tillhandahålla måltider i alla lägen. En myndighet till borde ju vara med här idag, menar Eva på SLV och syftar på Socialstyrelsen. Skolverket kontrar med att även Skolinspektionen saknas.

Deltagarfråga: om föräldrar skickar med mat till skolan, gör vi då fel om vi låter dem äta medhavd låda?

Vi kan inte förbjuda någon att ta med mellanmål eller en matlåda till skolan. Vi behöver dock inte erbjuda mikrovågsugn eller kylskåp enligt Per-Arne på SKL.

Skolverket och SLV poängterar vikten av samarbete mellan pedagogiken och måltidsverksamheten. Exempel på hjälpmedel är det material som Hej Skolmat och Sapere.

Måltidsverksamheterna måste alltid kunna servera säker mat, kan inte verksamheter säkerställa att lagkraven tillgodoses måste detta signaleras vidare i organisationen enligt SLV.

Paneldeltagarna avslutar med en gemensam synpunkt om att vi över yrkesprofessionerna måste bli bättre på att prata med respekt för varandra och att fakta och inte känslor får ta överhanden. Slutordet får bli samarbete över alla gränser samt lyhördhet.

Skäliga anspråk – eller orimliga önskemål? Svar: Gränsen går vid lagkraven!

Fokusgrupp Förskola och skola

Permalänk till denna artikel: https://www.kostochnaring.se/nyhet/hur-far-vi-verkligheten-att-ga-ihop