En branschförening inom
Är du medlem i Kost & Näring? Logga in här! Logga in här!
bakgrundtest
Nyheter
Hem > Aktuellt > ”Alla drar åt samma håll”
Huvudbild_Anders_nyfiken
Anders Eriksson är processägare för kost och måltid inom Region Dalarna.
Personerna bakom landets sjukhusmåltider

”Alla drar åt samma håll”

2024-06-10
  1. Sjukhus
  2. Fokusgrupper

I Nyfiken på, en serie intervjuer gjorda av medlemmarna i Kost & Närings fokusgrupp Sjukhus, möter du några av personerna bakom måltiderna inom landets regioner. Först ut är Anders Eriksson, processägare för kost och måltid inom Region Dalarna.

FRÅGA: Berätta lite kortfattat om dig själv och vilken roll du har.

SVAR: ”Jag är en mogen man i mina bästa år, som man brukar säga. Fördelen med att vara mogen (läs äldre) är att man har haft tid att samla på sig massor av erfarenheter, både bra och dåliga. Jag har jobbat både som kock, köksmästare och restaurangchef på många typer av restauranger. Efter närmare tio år i branschen omskolade jag mig till restauranglärare. Under tiden som lärare utvecklade jag en affärsidé som blev också verklighet då jag grundade Gefle Ångkök AB 1997 som med relativt storskalig produktion och egen distribution lagade färsk portionsförpackad mat. Efter tio år där så sålda jag företaget och började arbeta inom offentlig sektor, både åt Sodexo och Fazer i flera olika specialist- och chefsroller.

Ett jätteroligt jobb där man är involverad i frågor på alla nivåer!

Alla de erfarenheter jag samlat på mig har jag stor nytta av i min nuvarande roll som processägare för Kost- och måltidsverksamheten i Region Dalarna. Rollen processägare kan beskrivas som en kombination av koststrateg, verksamhetsutvecklare och projektledare. Ett jätteroligt jobb där man är involverad i frågor på alla nivåer!”

Kan du berätta lite om ett lyckat projekt eller uppdrag som ni arbetat med?

”Vi är nu i slutfasen av implementeringen av ett nytt måltidssystem för patientmåltider på till att börja med fyra av våra fem sjukhus i regionen. Det innebär att vi går från metoderna varm mat i kantin och kyld mat på bricka till ett à la carte-system där patienterna har 9 huvudrätter, 6 smårätter, 3 soppor samt timbalkost att välja på. Dessutom finns 4 desserter, mellanmål och råkost att komplettera med.

I det nya måltidssystemet lagas huvuddelen av maten till regionens patienter i vårt produktionskök vid Mora lasarett. Den packas som kylda enportionsrätter och distribueras till vårdavdelningarna på regionens fyra sjukhus.

Utöver den färdiglagade maten, som lagras på vårdavdelningen, finns också möjlighet för vården att beställa specialkost och mat från en rullande 6-7-veckors meny till patienter med särskilda behov eller så pass lång vårdtid att grundutbudet på 9+6 rätter ger otillräcklig variation. Den rullande menyn och specialkosten tillagas både i Falun och Mora och även den levereras kyld till avdelningarna.

Buffertlager.

Beslutet om byte av måltidssystem togs av regionstyrelsen redan 2021, projektet för införandet kunde efter lite hinder på vägen påbörjas 2022. Huvudmålsättningarna med systembytet var:

  • Ökad valfrihet för patienten.
  • Minskat svinn och därmed klimatpåverkan.
  • Lägre kostnader för regionens patientmåltidsverksamhet.

När vi nu snart är i mål med projektet så ser det ut som att vi kommer att nå de tre målen. Fullt utfall kan vi dock inte mäta förrän vi har resultaten från 2025.”

Vad var det som gjorde att just detta blev så lyckat?

”Det har varit ett stort projekt med många involverade från flera förvaltningar. Vi har delat upp projektet i 5 faser, med tydliga milstolpar. Arbetsuppgifterna har fördelats på åtta arbetsgrupper inom områdena digitalisering, ekonomi, lokalanpassning, produktionssystem, logistik, organisation, koncept och sortiment samt pilottest och utbildning. Varje arbetsgrupp har en utsedd delprojektledare. Tack vare en gemensam och tydlig målbild har vi kunnat hålla våra tidsplaner.

Jag som processägare är huvudprojektledare och till mitt stöd har jag en styrgrupp bestående av divisionschef från hälso- och sjukvården, förvaltningscheferna för Regionservice och Regionfastigheter samt en verksamhetschef från Regionservice. Vi har också en särskild samverkansgrupp med de fackliga parterna för löpande information och diskussion om vilka frågor som behöver samverkas samt i vilket forum. Även stöttningen och engagemanget från förvaltningsledningen har varit och är viktig för framgången.

Medarbetare Aromköket i Mora.

Förutom en god struktur och styrning så har även ett stort engagemang från medarbetarna varit en framgångsfaktor. Framför allt i konceptutvecklingsfasen där recept och menyer har utvecklats med provlagningar och provsmakningar i samarbete mellan kostekonom och matlagare i Mora i första hand. Men även inom övriga verksamheter har engagemanget varit stort.

Och sist men inte minst vill jag nämna att vi har haft goda förebilder i andra regioner och enskilda sjukhus som har infört liknande system innan oss. Några exempel är t.ex. Södersjukhuset, Karolinska i Solna och Östersunds sjukhus som har varit vänliga och tagit emot våra studiebesök. Även nätverket Expertgrupp Måltider inom ramen för Best Service har varit till stor nytta, framförallt för hjälp och stöd med att hitta goda exempel och kontakter inom många områden.”

Vilka är styrkorna i just din organisation?

”Enligt min bedömning är den främsta styrkan att vi är en processorganisation med ett verksamhetssystem innehållande rutiner och instruktioner för så gott som alla moment i våra processer. Det innebär att alla vet vad som behöver göras och drar åt samma håll. Det som också bidrar är att vår förvaltning är certifierad enligt ISO 9001. Vi jobbar med ständiga förbättringar och har internrevisorer som kontrollerar varandras verksamheter kontinuerligt. Det leder till hög effektivitet och relativt få avvikelser.

En annan framgångsfaktor är våra nätverk där representanter från varje verksamhet inom respektive process möts regelbundet och diskuterar och löser problem och lyfter utvecklingsbehov enligt en region-gemensam agenda. Vårt kostnätverk består av processägaren, kostchefer/1:a linjens chefer, kostekonomer och andra nyckelpersoner.”

Vad ser du som ett spännande projekt/uppdrag för er verksamhet inom den närmaste framtiden?

”Ett spännande och viktigt uppdrag är att stärka livsmedelsberedskapen i regionen. Vi har beredskap redan nu men i takt med att omvärlden förändras så måste också våra planer göra det. Behovet idag ser inte likadant ut som för 10 eller 20 år sedan. En del av arbetet med stärkt beredskap är också att öka självförsörjningsgraden gällande livsmedel, både lokalt och nationellt. Vi har som målsättning att öka andelen lokalproducerat år från år och gör vårt bästa för att de lokala producenter som finns att lägga anbud vid våra upphandlingar.”

Vi styrs ofta av kortsiktiga vinstmål istället för långsiktiga hållbarhetsmål. Här har vi inom offentlig sektor en möjlighet och ett ansvar att vara förebilder anser jag.

Vad är du nyfiken på just nu som berör din yrkesroll?

”Oj, det var ingen lätt fråga, det händer så mycket i branschen. Men med tanke på de stora förändringar som händer i vår omvärld med konflikter, klimatförändringar och annat så får jag nog säga frågan om hur vi löser vår beredskap och höjer vår självförsörjningsgrad. Mat är ju en av våra viktigaste grundförutsättningar för att samhället ska fungera över huvud taget och jag tycker att frågan får för lite uppmärksamhet. Vi styrs ofta av kortsiktiga vinstmål istället för långsiktiga hållbarhetsmål. Här har vi inom offentlig sektor en möjlighet och ett ansvar att vara förebilder anser jag.”

Om man vill veta mer om det ni gjort, kan man då ta kontakt med dig?

”Ja, det får man absolut! Man kan nå mig på min mailadress anders.eriksson@regiondalarna.se

Håkan Lundholm
Medlem i fokusgrupp Sjukhus