«

Sep 14 2018

Skriv ut detta Inlägg

Sommarens torka sätter spår i köken

Högaktuell fråga. När slakten sker tidigare än planerat, exempelvis på grund av foderbrist, räknas det som ett djurskyddsärende. Om slakten inte kan utföras hygien- och djurskyddsmässigt korrekt får detta kött inte säljas utan måste förstöras. Foto: Ölandsfokus/Pond5.

Sommarens torka
sätter spår i köken

Brännande sol, foderbrist – och långtgående ekonomiska konsekvenser. Rapporterna om de akuta problemen för Sveriges köttbönder har under de senaste månaderna avlöst varandra. Branschen vädjar om stöd och många, inte minst offentliga måltidsverksamheter, vill hjälpa. Vad kan, bör och får kostchefer inom kommuner, landsting och regioner göra för att bidra?

Kost & Näring har talat med företrädare för tre av de viktigaste aktörerna i det läge som nu råder inom svensk köttproduktion, för att ta del av deras syn på de offentliga verksamheternas roll.

”Inga undantag i lagstiftningen”

Upphandlingsmyndighetens Monica Sihlén understryker att manöverutrymmet för vad man kan göra för att stödja lokala leverantörer styrs av de befintliga avtalen.

– Konsekvenserna av torkan är helt frikopplade från upphandlingen och lagstiftningen gör inga undantag för situationen som uppkommit nu. En offentlig kund får inte kräva att en vara har ett visst ursprung, men inom ett upphandlat ramavtal där krav kring miljöskydd och djurhållning innebär att svenska och/eller lokala råvaror och produkter finns med, har man givetvis alla möjligheter att köpa in mer av dem. Med bra dialog både internt, och externt med leverantören, kan man komma långt.

Monica Sihlén, fotograferad i samband med ett av seminarierna under årets Almedalsvecka i Visby. Foto: Kost & Näring.

Offentlig sektor, menar hon, gör en stor insats för att öka efterfrågan – och därmed tillgången – på livsmedel av hög kvalitet och hög prestanda på produktionen. Ibland är efterfrågan större än utbudet, och det påverkar marknaden både kortsiktigt och i ett längre perspektiv.

– Kriser som denna sätter den offentliga affären i ett nytt perspektiv. Den strategiska blicken behöver höjas från kundens efterfrågan till marknadens utbud och hållbarhetskriterierna är en del av pusslet, säger Monica Sihlén, som dock anser att bilden av att det i torkans spår skulle finnas ett köttöverskott på marknaden är överdriven – än så länge.

– Däremot kan det bli brist på svenskt kött längre fram. Då behöver man se över menyplaneringen samt avsätta resurser för uppföljning av importerade varor, säger Monica Sihlén.

Högre priser fråga om överlevnad

Pirjo Gustavsson, expert på offentlig upphandling vid Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, är av en annan uppfattning. Jämfört med tidigare står bönderna inför helt andra ekonomiska villkor och för att svensk köttproduktion ska överleva måste priserna höjas.

– Torkan innebär ökade foderkostnader. Det slaktas mer nötkreatur än normalt och det är kö till slakterierna. Under en period kommer det finnas överskott på kött, men därefter blir köttet dyrare. Ökade foder- och strökostnader påverkar även grisnäringen och vi behöver därför vara beredda på ett högre pris även för grisköttet.

Pirjo Gustavsson, expert på offentlig upphandling vid LRF. Foto: Lovisa Svenn.

Pirjo Gustavsson räknar med att den verkliga problematiken uppstår till våren och nästa höst.

– Kedjan påverkas i flera led, både på kortare och längre sikt. När man slaktar fler djur än planerat får det konsekvenser flera år framåt, även för mjölkproduktionen om det gäller mjölkkor.

”Kostcheferna guld värda”

Pirjo Gustafsson menar att den politiska medvetenheten om de offentliga måltidernas betydelse tack vare kost- och måltidscheferna ökat under de senaste åren.

– Kostcheferna är guld värda! Kommuner och landsting bör ta tillvara den kompetens och kunskap som finns i köken. Det är viktigt att man tänker långsiktigt och fortsätter använda svenska råvaror. Och att man är observant så att leveranserna motsvarar beställningen, utan alltför många ersättningsvaror.

”Utöver att anpassa menyn kanske köken skulle kunna köpa in och frysa ner kött för att använda senare”

Uppfattningen delas av Elisabet Qvarford, vd på branschorganisationen Svenskt Kött. I likhet med Monica Sihlén anser hon att de offentliga köken redan idag gör en stor insats – och betonar att det nu gäller att fortsätta på samma spår för att hjälpa landets bönder ur krisen.

– Det man som kostchef kan göra är att prata med leverantörerna om att man gärna vill ha svenskt kött, se över menyn och kanske lägga in fler dagar med köttfärs- eller korvrätter, Elisabet Qvarford.

Elisabet Qvarford, vd Svenskt Kött. Foto: Svenskt Kött.

– Många kommuner har en stor andel svenska råvaror och kan hjälpa till genom att öka budgeten för att täcka eventuell kostnadshöjning. Utöver att anpassa menyn kanske köken skulle kunna köpa in och frysa ner kött för att använda senare, resonerar Pirjo Gustavsson, som också rekommenderar kostcheferna att ta ett möte med LRF lokalt – gärna tillsammans med politiker – för att få en tydlig bild av nuläget.

– I dialog med lokala producenter hittar man lösningarna, även för framtida samverkan, konstaterar hon.

Kajsa Asp Jonson

Permalänk till denna artikel: http://www.kostochnaring.se/nyhet/sommarens-torka-satter-spar-i-koken