En branschförening inom
Är du medlem i Kost & Näring? Logga in här! Logga in här!
bakgrundtest
Nyheter
Hem > Aktuellt > ”Måltidspedagogik i den pedagogiska verksamheten”
KÖK & PEDAGOGIK 2017/18

”Måltidspedagogik i den pedagogiska verksamheten”

2017-12-11
  1. Kök & Pedagogik

Förskolans namn och ort: Förskolan Kreatören, Uddevalla kommun
Tävlingsbidragets rubrik: Måltidspedagogik i den pedagogiska verksamheten
Jobbat enligt arbetsmodellen sedan: 2012

Beskrivning av arbetsmodellen

Förskolan har arbetat aktivt med måltidspedagogik sedan 2012. 2016 tog Uddevalla kommun ett samlat grepp för att själva kunna sprida denna kunskap mellan förskolorna och i höst var utbildningen klar och det diplomerades 24 måltidspedagoger, varav 2 är kockarna på förskolan.

Måltidspedagogiken ger ett helhetsperspektiv över mat och måltider och det är enkelt att integrera läroplanens mål, exempelvis språk, motorik, naturvetenskap, estetik, matematik och hälsa i arbetet. Vi arbetar bland annat efter tre modeller som vi vill delge: Sapère, Buffé och Från jord till bord.

Med utgångspunkt i Sapèremetoden får barnen prova sig fram och uppleva maten med alla sina sinnen; syn, hörsel, lukt, känsel och smak. Sapère handlar om att ge barnen tid och möjlighet att lära känna sina sinnen och sin egen smak och inte minst att kunna sätta ord på sin smakupplevelse.

Vårt arbetsätt är inte bara en pedagogik som lär barnen att prova nya smaker utan också ett förhållningssätt som ökar barns inflytande, delaktighet och självkännedom. Att servera maten som buffé är ett sätt att göra barnen delaktiga. Barnen tar själva till sig av det de vill äta och pedagogerna finns med som stöd och inspirerar till att våga smaka. Allt som behövs för måltiden såväl mat som porslin, ska finnas tillgängligt i barnens nivå. Den fysiska måltidsmiljön ska vara inbjudande och trivsam för alla. För att barnen ska få en chans att lära sig hantera glas, bestick och mat används varken pipmugg eller haklapp – vilket också är en del av att lära barnen kring integritet och att vi har en tro på deras kompetens och färdigheter.

Att följa hela processen – från jord till bord, och sedan tillbaka till jord är ett kretsloppsinriktat arbetssätt. På våren sår vi inomhus, flyttar ut i pallkragar och sköter odlingarna gemensamt. Vi skördar, tillreder och bjuder varandra. Inget smakar så gott som det jag själv vart med och skördat och tillagat. Förutom att kompostera tar vi vara på årets fröer och sår om nästa säsong, även tomatkärnor från överblivna gröna tomater kan sparas och återigen få gro. Vi utvecklar just nu detta arbetssätt genom att köpa in ett växthus och kommer nästa år ha möjlighet att laga mat utomhus i utekök.

”Vid bakning och matlagning lär vi om måttenheter och mängder, men också om kemiska processer och hur livsmedel fungerar tillsammans. Vi strävar efter att använda korrekta begrepp när vi undervisar och lär om matematik och naturvetenskap, exempelvis ord som ytspänning, cirkel och deciliter.”

Koppling till årets tema – Räkna med förskolemåltiderna!

I arbetet med måltidspedagogik upplever vi att vi får in många delar av matematiken och naturvetenskap – tillsammans med barnen upptäcker och utforskar vi innebörden av grönsakernas väg från jord till bord. Vi jämför och sorterar efter storlek, tyngd, form och färg på grönsaker och frukter. Likheter och olikheter, lär oss urskilja skillnader och benämna dessa. Vi lär om antal, helhet och delar.

Vid bakning och matlagning lär vi om måttenheter och mängder, men också om kemiska processer och hur livsmedel fungerar tillsammans. Vi strävar efter att använda korrekta begrepp när vi undervisar och lär om matematik och naturvetenskap, exempelvis ord som ytspänning, cirkel och deciliter. Vi får komposterbara grönsaker och frukter från en livsmedelskedja som vi bl a använder i skapandet – ex att förstärka linjer, göra mandala, måla med ex rödbetor osv.

Vi har månadens grönsak där fokus är exempelvis på morötter och där vi både tittar, doftar och smakar på morötter – är det en skillnad mellan en råskalad morot och en råriven? Väger de lika mycket, har de likadan textur, låter det likadant när vi tuggar moroten, är de lika blöta/torra i konsistensen? Smakar de likadant? Vad händer med allt detta om vi ugnsbakar moroten? Arbetet och funderingarna är oändliga. Är det lika lätt/svårt att dela en rå morot som en ugnsbakad – vad beror skillnaden på?

Beskrivning av kökets och måltidsverksamhetens roll

Genom att barnen samarbetar med kockarna i förskolans kök får de inblick i olika processer i köket. Det är viktigt att barnen får en förståelse för vad kocken gör i köket och att förskolan tar tillvara möjligheten att använda köket som en lärmiljö för barnen. En fin relation mellan kock och barn ger barnen ytterligare en trygg vuxen i förskolan. Exempelvis när barnen använder råsaftscentrifugen så lämnar vi överblivna till köket som kockarna tillsammans med barnen kan baka av – i detta arbete kommer det fram mycket matematik och naturvetenskap såsom teknik, kemiska processer och hållbar utveckling.

Beskrivning av pedagogernas/pedagogikens roll

Som pedagoger måste vi vara modiga, nyfikna och våga utmana både barnen och oss själva vad gäller måltider och sträva efter att använda korrekta begrepp när vi undervisar och lär om matematik och naturvetenskap.

Vårt arbetsätt är inte bara en pedagogik som lär barnen att prova nya smaker utan är också ett förhållningssätt som ökar barns inflytande, delaktighet och självkännedom. Barnens möjligheter att delta i demokratiska processer ökar genom vårt arbetssätt eftersom barnen får flera möjligheter att utmana både sitt eget och andras perspektiv och få insikt om att människor tycker olika och att det är helt okej/en rättighet.

Med måltiden som utgångspunkt kan pedagogerna väcka nyfikenhet och skapa goda möten och samtal. För detta krävs att pedagogerna månar om en stressfri och lustfylld atmosfär som bjuder in det kompetenta barnet och visar tilltro till barnets förmågor och möjligheter

Vilka resultat/effekter/lärdomar har arbetsmodellen mynnat ut i?

Genom att synliggöra att måltiderna inte bara är ett intag av föda utan en viktig del i det pedagogiska arbetet och koppla ihop det med odling, kretslopp, samverkan med kockarna och här har vi sett att barnen lärt sig:

  • Kökets teknik – att ex handskas med råsaftcentrifugen, våg, spis och andra tekniska aparater, dela och skära med kniv och hur man kan vispa, ösa och hälla osv
  • Kökets kemi – kemiska processer ex när vi bakar, densitet
  • Kökets matematik – barnen har lärt sig steg för steg metoden (alltså att följa ett recept för en portion) här kommer mycket matematik in liksom när barnen tar mat, hämtar tallrik, bestick och glas. Här har de lärt sig både om vikt och volym, göra mönster och tabeller/statistik,
  • Naturvetenskap – kretsloppet där barnens förståelse från att det lilla fröet i tomaten kan bli en ny planta som ger nya tomater och nya frön och barnen börjar få förståelse för att om vi köper en tomat och gör detta med så kan vi bli självförsörjande genom detta kretslopp.
  • Vi har märkt att vårdnadshavarna blivit mer nyfikna på vad vi arbetar med och ser att deras barn har en större nyfikenhet för frukt och grönt.
  • Vi har startat ett nätverk tillsammans med fyra andra förskolor där vi utbyter idéer och tankar och utvecklar vårt arbete mer för att kunna sprida det vidare på ett djupare plan i kommunen
  • I detta nätverk har vi också tagit fram två foldrar – en utifrån det pedagogiska arbetet och en utifrån kökets perspektiv. Foldrarna informerar om hur våra förskolor arbetar med måltidspedagogik och är också tänkt som en inspiration till andra förskolor att arbeta kring mat och måltider.