«

»

Nov 01 2017

Skriv ut detta Inlägg

Den nya sjukhusmaten – var och en för sig?

Den nya sjukhusmaten

Fokus på gästen eller var och en för sig?

Farväl, grundkoster – välkomna, NNR! Har de nationella myndigheterna lämnat walkover vad gäller specifika riktlinjer för mat på sjukhus? Är det i så fall upp till varje verksamhet att uppfinna hjulet på egen hand? Eller handlar allt i första hand om förändrade perspektiv?

Livsmedelverkets rekommendationer kring de tre grundkosterna A-, E- och SNR-kost har under 2017 ersatts av uppdaterade rekommendationer som utgår ifrån den senaste upplagan av de Nordiska Näringsrekommendationerna, NNR. Ett misstag, anser Kost & Närings fokusgrupp Sjukhus, som mot denna bakgrund bjudit in ansvariga myndigheter att medverka vid fokusgruppens heldagsseminarium ”Måltiden en del av vården” den 28 november. (Klicka här för mer information och anmälan!)

”Grädde i maten löser inte den här problematiken. Mat på sjukhus är något helt annat än restaurangmat”

/FAKTA
Maten på svenska sjukhus

  • Livsmedelsverket ger mer generella riktlinjer för maten inom vård och omsorg, medan Socialstyrelsen ansvarar för att förebygga undernäring och att ge råd vid specifika sjukdomstillstånd.
  • Livsmedelsverkets nya råd ”Bra måltider inom äldreomsorgen”, som går ut på remissrunda i oktober och väntas lanseras efter årsskiftet, kommer att innehålla närmare information och resonemang kring näringsriktiga måltider som en del av helheten.
  • Socialstyrelsens nya kunskapsstöd för att förebygga risk för undernäring beräknas vara klar i slutet av 2018 och gå på remissrunda nästa höst.
  • Upphandlingsmyndigheten har tagit fram en checklista som kan användas som inspiration vid upphandling av vårdmåltider. Checklistan bygger på Livsmedelsverkets måltidsmodell och kan laddas ned via Upphandlingsmyndighetens hemsida.

– Jag upplever att man nu tar ett kliv tillbaka och glömmer bort den enskilda patienten. Ett av de stora problemen är kunskapsbristen som finns inom såväl sjukhus som kommun, säger Elinor Yifter Lindgren, kostsamordnare vid landstinget i Västerbotten och talesperson för fokusgruppen.

Hon anser att Livsmedelsverket stjälpt över ansvaret på de enskilda verksamheterna, som nu måste forma en egen lösning var och en för sig – baserad på rekommendationer för friska personer.

– E-kosten är ett tydligt verktyg som skapades för dem med dålig aptit men med ökat behov av protein och näring. När den försvinner finns det risk för att många väljer att ersätta det relativt dyra proteinet med fett för att få upp energimängden. Men grädde i maten löser inte den här problematiken. Mat på sjukhus är något helt annat än restaurangmat, framhåller Elinor Yifter Lindgren.

”Mat som hamnar i magen”

Eva Sundberg, projektledare på Livsmedelsverkets nationella kompetenscentrum, anser att systemet med de tre grundkosterna har fungerat bättre ”på papperet” än ute i verkligheten, och att det finns ett glapp mellan teori och praktik.

– Vi har velat öppna för ett mer flexibelt synsätt med fokus på matgästen och på helheten. Det är ju ingen idé att lägga allt krut på att näringsberäkna måltider som patienterna sedan inte äter. Grunden måste vara att vi lagar god och vällagad mat som hamnar i magen, säger Eva Sundberg, som samtidigt understryker att vården måste bli bättre på att individanpassa måltiderna.

– Man måste ta hänsyn till önskemål och preferenser och hitta system att laga och servera mat som är anpassad efter det. Vi måste börja i matgästens ände – inte i teorin.

(Fr.v.) Monica Pehrsson, Socialstyrelsen, Elinor Yifter Lindgren, fokusgrupp Sjukhus och Eva Sundberg, avgående projektledare vid Livsmedelsverkets nationella kompetenscentrum.

Tydligare samarbete

Fokusgruppen Sjukhus efterlyser också ett tydligare samarbete myndigheterna emellan, inte minst vad gäller problemet med undernäring.

– Vår befolkning blir allt äldre och skörare. Om vi ska kunna producera mat som passar som måste det finnas kunskap och samarbete kring mat och nutrition mellan Livsmedelsverket och Socialstyrelsen. Nu blir det mer fokus på folkhälsa och det blir den sjuka patienten som får sitta emellan, säger Elinor Yifter Lindgren.

Monica Pehrsson, dietist och utredare på Socialstyrelsen, delar uppfattningen om undernäring som ett stort och allvarligt problem, men håller inte med om det råder någon brist på stöd.

– Vi har gjort en tydlig uppdelning mellan oss och Livsmedelsverket just för att undvika att saker hamnar mellan stolarna, säger hon, och tillägger att man just nu håller på att ta fram ett kunskapsstöd och som ska vara klart i slutet av 2018.

– Allt handlar ju inte om vad man äter till lunch och vi har sett att det här med E-kost riskerar att ge en falsk trygghet. Man måste alltid se till individen och till helheten över dagen. Där är inte minst mellanmålen oerhört viktiga, fortsätter Monica Pehrsson.

Eva Sundberg å sin sida efterlyser ett bredare samarbete och bättre kommunikation mellan olika professioner inom vården – från köket hela vägen ut till vårdavdelningen.

– Det är absolut inte så att vi tar lätt på problem så som undernäring. Men det är ett gemensamt ansvar. Här måste vi som jobbar med mat och måltider kroka arm med omvårdnadspersonalen för att individualisera mat och måltider, och kommunicera med annat än näringsvärdestabeller, säger Eva Sundberg.

Agneta Renmark

 

Permalänk till denna artikel: http://www.kostochnaring.se/nyhet/den-nya-sjukhusmaten-var-och-en-sig